RIKSDAGEN – VÅR POLITIK FÖR SVERIGE 2026–2030

Ett Sverige som fungerar – och en politik som går att granska

Stjärnpartiet Sverige vill föra en nationell politik där tydliga mål 9kombineras med ekonomiskt ansvar, rättssäkerhet och uppföljning.

På den här sidan samlar vi vår politik för de frågor där riksdagen, regeringen och staten har det huvudsakliga ansvaret.

Kommunpolitiken för Örkelljunga behandlas på våra kommunpolitiska sidor.

Frågor som huvudsakligen ligger inom Region Skånes ansvar behandlas i vårt regionala program.

Här handlar det om Sveriges nationella politik.

POLITIK SKA VARA MER ÄN ETT VALLÖFTE

Det är enkelt att presentera ett politiskt mål.

Det svåra är att visa hur det ska genomföras.

Därför vill Stjärnpartiet Sverige att större reformer ska kunna besvara tydliga frågor:

Vad är problemet?

Vad vill vi förändra?

Vem ansvarar för frågan?

Vad beräknas förändringen kosta?

Hur ska den finansieras?

Vilka lagändringar eller andra beslut krävs?

När kan förändringen genomföras?

Hur ska resultatet mätas?

Vad gör vi om reformen inte fungerar som planerat?

Vi ska ställa kritiska frågor till andra partiers politik.

Samma frågor ska kunna ställas till vår egen.

RÄTT POLITIK PÅ RÄTT NIVÅ

Sverige styrs på flera politiska nivåer.

Det betyder att ett parti måste vara tydligt med vem som faktiskt kan fatta beslutet.

RIKSDAGEN OCH STATEN

Här behandlar vi bland annat nationell ekonomi, skatter, rättspolitik, migration och integration, energi, statlig infrastruktur, arbetsmarknad, företagande, socialförsäkringar, nationell utbildningspolitik, statliga myndigheter samt civil beredskap.

REGIONERNA

Regionerna ansvarar bland annat för stora delar av sjukvården och den regionala kollektivtrafiken.

Vår politik för dessa frågor utvecklas därför inom våra regionala program.

KOMMUNERNA

Kommunerna ansvarar bland annat för grundskola, äldreomsorg, kommunal LSS-verksamhet och lokal samhällsplanering.

Våra konkreta förslag för Örkelljunga finns därför i vårt kommunprogram.

Vi ska inte lova på nationell nivå sådant som kommunen eller regionen i praktiken måste besluta om.

EKONOMISKT ANSVAR FRÅN BÖRJAN

Politiska reformer kostar ofta pengar.

Därför ska finansieringen inte läggas till sist som en fotnot.

Den ska vara en del av förslaget från början.

En permanent utgift behöver långsiktigt hållbar finansiering.

En skattesänkning minskar offentliga intäkter och måste därför räknas på.

En investering kan skapa långsiktig nytta men innebär fortfarande en kostnad.

Och en beräknad framtida effektivisering ska inte behandlas som pengar som redan finns.

För större ekonomiska reformer ska vi därför så långt det är möjligt redovisa:

kostnad, finansiering, tidsplan, ekonomiska risker och långsiktig budgeteffekt.

Om underlaget ännu inte räcker för en säker beräkning ska vi säga det.

VÄLFÄRD SKA MÄTAS I RESULTAT

Mer pengar kan vara nödvändigt.

Men större anslag betyder inte automatiskt bättre verksamhet.

När staten satsar ytterligare resurser ska det därför finnas ett tydligt syfte och ett resultat som går att följa.

Politiken måste kunna fråga:

Vad blev faktiskt bättre?

Kortare väntetider?

Bättre tillgänglighet?

Högre kvalitet?

Större trygghet?

Bättre kunskapsresultat?

Mindre administration?

Starkare rättssäkerhet?

När ett system inte fungerar ska lösningen inte automatiskt vara större utgifter.

Ibland behövs mer resurser.

Ibland behövs bättre organisation, tydligare ansvar eller förändrade regler.

ARBETE, FÖRETAGANDE OCH TILLVÄXT

Sverige behöver människor som kan arbeta och företag som kan anställa.

Därför hör arbetsmarknads-, utbildnings- och företagspolitiken ihop.

Vår utgångspunkt är en långsiktig kedja:

Utbildning → kompetens → företagande → investeringar → arbete → skatteintäkter → starkare samhällsekonomi.

Samtidigt måste politiken ta hänsyn till att människor har olika förutsättningar.

Den som snabbt kan komma i arbete behöver andra insatser än den som behöver utbildning, rehabilitering eller anpassat stöd.

Målet ska vara att fler människor får möjlighet att bidra efter sin förmåga och att företag får bättre möjligheter att växa.

EN STAT SOM MÄNNISKOR KAN FÖRSTÅ

Kontakt med staten ska vara begriplig och rättssäker.

Digitalisering och artificiell intelligens kan minska administration och förbättra service.

Men tekniken ska användas där den faktiskt skapar nytta.

Människor ska fortfarande kunna få mänsklig hjälp när ett ärende kräver bedömning, förklaring eller särskild hänsyn.

Vi vill därför förena:

effektiv digital service,

informationssäkerhet,

begripliga myndighetsbeslut,

mänsklig kontroll

och

möjlighet till omprövning.

Teknik ska vara ett verktyg för ett bättre samhälle – inte ett sätt att flytta ansvar från människan till ett system.

TRYGGHET OCH RÄTTSSÄKERHET

Ett samhälle behöver kunna skydda människor från brott.

Samtidigt måste staten följa rättsstatens principer.

Stjärnpartiet Sverige vill därför att rättspolitiken ska bedömas utifrån både effekt och rättssäkerhet.

När lagstiftningen förändras måste staten också analysera vilka resurser som krävs för polis, åklagare, domstolar, kriminalvård och förebyggande arbete.

Ett beslut är inte färdigt bara för att en ny lag har antagits.

Systemet måste också kunna genomföra den.

ENERGI, INFRASTRUKTUR OCH KONKURRENSKRAFT

Sverige behöver en långsiktigt stabil energiförsörjning och infrastruktur som fungerar.

Elproduktion, elnät, vägar, järnvägar, digital infrastruktur och andra samhällsviktiga system påverkar både hushåll och företag.

Därför ska större beslut bedömas utifrån hela systemets behov:

leveranssäkerhet,

kapacitet,

kostnad,

beredskap,

miljöpåverkan

och

långsiktig konkurrenskraft.

Sverige behöver beslut som fungerar över flera mandatperioder.

ETT ROBUST SVERIGE

Beredskap handlar inte enbart om försvar.

Samhället behöver kunna fungera även under allvarliga störningar och kriser.

Det gäller bland annat:

energi,

vatten,

livsmedel,

läkemedel,

sjukvård,

transporter,

kommunikation,

digital infrastruktur

och andra samhällsviktiga funktioner.

Beredskap ska därför finnas med redan när systemen byggs – inte först när krisen har inträffat.

VI SKILJER PÅ LÖFTE, MÅL OCH UTREDNING

Besökaren ska kunna förstå hur konkret ett politiskt förslag faktiskt är.

LÖFTE

Ett konkret politiskt åtagande som vi arbetar för att genomföra.

MÅL

Ett resultat vi vill uppnå men där utfallet också påverkas av faktorer som politiken inte helt kontrollerar.

FÖRSLAG

En politisk förändring som vi vill driva genom den demokratiska beslutsprocessen.

UTREDNING

En fråga där exempelvis juridik, ekonomi eller praktiskt genomförande behöver analyseras innan ett slutligt beslut kan fattas.

RÄKNEEXEMPEL

En ekonomisk beräkning som bygger på redovisade antaganden och därför inte ska presenteras som ett garanterat framtida utfall.

Tydliga ord gör politiken lättare att granska.

VI SKA KUNNA ÄNDRA OSS NÄR FAKTA KRÄVER DET

Politisk trovärdighet betyder inte att försvara varje gammalt förslag till varje pris.

Om en kalkyl visar sig vara fel ska den korrigeras.

Om juridiken sätter andra gränser än vi först bedömde ska förslaget anpassas.

Om en reform inte ger önskat resultat ska den omprövas.

Och om ett annat demokratiskt parti presenterar en bättre fungerande lösning ska vi kunna diskutera och stödja den.

Sakfrågan ska väga tyngre än prestigen.

FRÅN VALLÖFTE TILL RESULTAT

Väljaren ska inte behöva glömma vad som sades före valet.

Våra större nationella åtaganden ska därför kunna följas efteråt.

Det ska gå att fråga:

Vad lovade vi?

Vad föreslog vi?

Vad beslutades?

Vad genomfördes?

Vad kostade det?

Vilket resultat fick det?

Vad genomfördes inte – och varför?

På så sätt blir ett valprogram inte bara ett dokument för en valrörelse.

Det blir också ett underlag för ansvarsutkrävande.

VÅR ARBETSMETOD

DEFINIERA PROBLEMET.

FASTSTÄLL ANSVARET.

TA FRAM LÖSNINGEN.

RÄKNA.

FINANSIERA.

KONTROLLERA JURIDIKEN.

PRIORITERA.

GENOMFÖR.

MÄT.

REDOVISA.

Det är den princip vi vill använda när större reformer utvecklas.

SVERIGE 2026–2030

Stjärnpartiet Sverige vill förena trygghet med rättssäkerhet, välfärd med ekonomiskt ansvar och teknisk utveckling med mänsklig kontroll.

Vi vill kunna samarbeta med demokratiska partier när ett förslag är bra för Sverige.

Vi ska samtidigt kunna säga nej när ekonomin, juridiken eller konsekvenserna inte håller.

Vi behöver inte lova mest.

Vi ska kunna förklara vad vi vill göra, varför vi vill göra det, vad det kostar och hur resultatet ska följas upp.

STJÄRNPARTIET SVERIGE

Sakpolitik framför symbolpolitik.

Finansiering framför önskelistor.

Resultat framför prestige.

Öppenhet framför bortförklaringar.

Politik som går att granska – före och efter valet.

EN SMARTARE STAT – VÅR REFORMMODELL 2026–2030

Mindre dubbelarbete. Bättre service. Mänskligt ansvar.

Sverige behöver inte välja mellan en fungerande välfärd och ordning i de offentliga finanserna.

Men Sverige behöver bli betydligt bättre på att fråga vad staten faktiskt får för pengarna.

Stjärnpartiet Sverige vill därför utveckla en tydlig politisk nisch:

EN SMARTARE OCH MER MÄTBAR STAT.

Vi vill använda artificiell intelligens, automatisering, gemensamma digitala lösningar och systematisk uppföljning för att minska sådant arbete som kan utföras enklare – samtidigt som människan behåller ansvaret för beslut som får stora konsekvenser för enskilda.

Det handlar inte om att ersätta människor överallt.

Det handlar om att sluta använda människors arbetstid till sådant som tekniken kan hjälpa till att göra snabbare, säkrare och billigare.

DET HÄR ÄR INTE EN NY ÖNSKELISTA

På vår huvudsida för rikspolitiken beskriver vi hur Stjärnpartiet Sverige arbetar med politiska förslag.

Här gör vi något annat.

Här beskriver vi en konkret reformmodell för:

statlig administration,

artificiell intelligens,

digitalisering,

gemensamma offentliga system,

upphandling,

ekonomisk kontroll

och

produktivitetsmätning.

Den här sidan ska därför inte upprepa hela vår politik om skola, sjukvård, kriminalpolitik, migration, energi eller andra sakområden.

Den ska svara på en betydligt smalare fråga:

HUR KAN STATEN ARBETA SMARTARE MED DE RESURSER SOM REDAN FINNS?

1. AI SKA LÖSA RIKTIGA PROBLEM

Stjärnpartiet Sverige vill inte använda artificiell intelligens bara för att tekniken är ny.

Varje större AI-projekt i staten ska börja med ett problem.

Exempel:

Var finns repetitiv administration?

Var registreras samma information flera gånger?

Var väntar människor onödigt länge på enkla administrativa moment?

Var lägger kvalificerad personal tid på rutinuppgifter?

Var finns stora mängder dokument som behöver sorteras eller sammanställas?

Var kan fel och avvikelser upptäckas tidigare?

Var kan staten ge snabbare och begripligare information?

Först därefter ska tekniken väljas.

PROBLEM FÖRST.

TEKNIK SEDAN.

2. AI SKA INTE FÅ EN BLANK CHECK

Digitaliseringsprojekt kan också bli dyra.

Därför ska argumentet ”AI kommer att spara pengar” aldrig vara tillräckligt.

För större statliga AI-investeringar vill vi kräva en kalkyl före genomförandet.

Den ska åtminstone redovisa:

investeringskostnad,

licenser,

drift,

integration,

cybersäkerhet,

utbildning,

juridisk kontroll,

förväntad tidsbesparing,

förväntad ekonomisk effekt

och

kostnad om projektet misslyckas.

Efter införandet ska samma kalkyl göras igen med verkligt utfall.

Då kan riksdagen och allmänheten jämföra:

UTLOVAD NYTTA

med

FAKTISK NYTTA.

3. EN OFFENTLIG AI-REDOVISNING

Stjärnpartiet Sverige vill arbeta för större öppenhet kring statens användning av AI.

För AI-system som används i offentlig verksamhet och där säkerhet, sekretess och lagstiftning tillåter offentlig redovisning bör det finnas tydlig information om bland annat:

ansvarig organisation,

systemets huvudsakliga syfte,

kostnad,

riskklass,

vilka typer av uppgifter systemet behandlar,

hur systemet kontrolleras,

vilka resultat som har uppnåtts

och

hur människor kan begära mänsklig prövning när det är relevant.

Säkerhetskänslig information ska naturligtvis inte publiceras på ett sätt som skadar Sveriges säkerhet eller informationssäkerheten.

Öppenhet måste kombineras med säkerhet.

4. MÄNNISKAN SKA HA ANSVARET

Stjärnpartiet Sverige vill dra en tydlig gräns.

AI kan:

sortera,

sammanställa,

söka,

identifiera avvikelser,

hjälpa till med prognoser,

förbereda beslutsunderlag,

förklara information,

och automatisera enkla administrativa processer.

Men ju större konsekvenser ett beslut får för en människa, desto starkare måste kravet på mänsklig kontroll vara.

En människa ska kunna förstå vem som ansvarar.

Det ska finnas möjlighet till rättelse.

Och myndigheten ska inte kunna gömma sig bakom ett automatiserat system.

AI KAN VARA VERKTYGET.

ANSVARET ÄR FORTFARANDE MÄNSKLIGT.

5. STATEN SKA SLUTA DIGITALISERA SAMMA SAK FLERA GÅNGER

Svensk offentlig sektor består av många organisationer.

Det betyder inte att varje organisation behöver utveckla sin egen version av varje teknisk grundfunktion.

Stjärnpartiet Sverige vill därför pröva en princip om:

BYGG GEMENSAMT NÄR GEMENSAMT ÄR BÄTTRE.

Gemensamma komponenter kan exempelvis vara relevanta för:

identifiering,

säker informationsöverföring,

digital post,

behörigheter,

standardiserade dataformat,

loggning,

informationssäkerhet

och vissa generella AI-funktioner.

Men centralisering ska inte vara ett självändamål.

Om en gemensam lösning blir dyrare, långsammare eller sämre än alternativen ska den kunna omprövas.

6. EN NY BUDGETPRINCIP: BESPARING FÖRST NÄR DEN FINNS

Det här är en central skillnad i vår ekonomiska modell.

Anta att ett digitaliseringsprojekt beräknas kunna minska statens kostnader med 1 miljard kronor per år.

Då finns inte automatiskt en miljard kronor att spendera på nya reformer.

Det finns först en prognos.

Vi vill skilja mellan tre steg:

STEG A – BERÄKNAD EFFEKT

Analysen bedömer att reformen kan ge exempelvis 1 miljard kronor i årlig effekt.

Budgetvärde för nya permanenta löften: 0 kronor.

STEG B – GENOMFÖRD REFORM

Systemet har införts men full effekt är ännu inte verifierad.

Fortfarande ska stor försiktighet användas.

STEG C – VERIFIERAD PERMANENT EFFEKT

Utfallet visar att den ekonomiska förbättringen verkligen är återkommande.

Först därefter kan en permanent del av effekten användas som underlag för permanenta prioriteringar.

Det betyder:

VI SPENDERAR INTE EN PROGNOS.

7. EXEMPEL PÅ VÅR BUDGETKALKYL

Följande är ett räkneexempel, inte ett löfte om att staten automatiskt kan spara dessa belopp.

Antag att en reformportfölj omfattar flera myndigheter.

BERÄKNAD BRUTTOEFFEKT

Minskad repetitiv administration: 2,0 miljarder kronor

Gemensamma digitala komponenter: 1,0 miljard kronor

Förbättrad inköps- och avtalsanalys: 1,5 miljarder kronor

Bättre kontroll av felaktiga eller dubbla utbetalningar: 1,5 miljarder kronor

Effektivare dokument- och ärendehantering: 1,0 miljard kronor

Teoretisk bruttoeffekt: 7,0 miljarder kronor per år.

Men där slutar inte kalkylen.

8. KOSTNADERNA SKA DRAS AV

Anta i samma räkneexempel:

AI-system, licenser och drift: 1,0 miljard

Cybersäkerhet och informationssäkerhet: 0,5 miljarder

Systemintegration och modernisering: 0,8 miljarder

Utbildning och förändringsarbete: 0,4 miljarder

Oberoende granskning och juridisk kontroll: 0,1 miljard

TOTAL ÅRLIG/UTSLAGEN REFORMKOSTNAD:

2,8 miljarder kronor.

Då blir den teoretiska nettokalkylen:

7,0 − 2,8 = 4,2 miljarder kronor.

Men inte heller 4,2 miljarder ska omedelbart behandlas som garanterade pengar.

9. VI LÄGGER IN EN SÄKERHETSMARGINAL

Digitaliseringsprojekt kan ge mindre effekt än beräknat.

Därför skulle Stjärnpartiet Sverige i ett sådant scenario kunna kräva att endast en del av den beräknade effekten får räknas in innan flera års resultat finns.

Exempel:

Beräknad nettoeffekt:

4,2 miljarder kronor

Om endast 50 procent tillfälligt godkänns i en försiktig planeringskalkyl:

4,2 × 0,50 = 2,1 miljarder kronor.

Återstående:

2,1 miljarder kronor

behandlas som osäker effekt tills bättre data finns.

Detta är fortfarande bara ett illustrativt räkneexempel.

De verkliga beloppen måste räknas fram myndighet för myndighet och reform för reform.

10. TRE SCENARIER – INTE EN MAGISK SIFFRA

Varje större effektiviseringsprogram ska kunna redovisas i minst tre scenarier.

FÖRSIKTIGT SCENARIO

Projektet ger bara 25 procent av den beräknade nettoeffekten.

I exemplet:

4,2 × 25 % = 1,05 miljarder kronor.

HUVUDSCENARIO

50 procent realiseras:

4,2 × 50 % = 2,10 miljarder kronor.

HÖGT SCENARIO

75 procent realiseras:

4,2 × 75 % = 3,15 miljarder kronor.

Då ser väljaren om ekonomin fortfarande håller när utfallet blir sämre än förväntat.

11. VAD SKA PENGARNA ANVÄNDAS TILL?

Inte automatiskt till nya utgifter.

Först ska effekten verifieras.

Därefter vill vi använda en tydlig prioriteringsordning.

1. FINANSIERA SJÄLVA OMSTÄLLNINGEN

Teknik, säkerhet, utbildning och genomförande måste vara finansierade.

2. STÄRKA OFFENTLIGA FINANSER

En del av verkliga effektiviseringar bör kunna förbättra statens ekonomiska motståndskraft.

3. SKYDDA KÄRNVERKSAMHET

När administration kan minska ska resurser i större utsträckning kunna prioriteras där människor faktiskt behöver samhällets tjänster.

4. PRÖVA SKATTESÄNKNINGAR ELLER ANDRA REFORMER

Först när finansieringen är permanent och hållbar.

12. VI VILL MÄTA ADMINISTRATION

Politiker talar ofta om ”byråkrati”.

Begreppet är för oprecist.

All administration är inte onödig.

Journalföring, ekonomisk kontroll, rättssäker dokumentation, informationssäkerhet och uppföljning kan vara helt nödvändiga.

Därför vill vi skilja mellan:

nödvändig administration,

administration som kan automatiseras,

dubbelarbete,

rapportering utan tillräcklig nytta

och

processer som kan tas bort helt.

Det är först efter den analysen som en trovärdig besparing kan räknas fram.

13. VARJE MYNDIGHET SKA KUNNA VISA FÖRE OCH EFTER

För större reformer vill vi använda en enkel modell.

FÖRE

Hur många arbetstimmar kräver processen?

Vad kostar den?

Hur lång är handläggningstiden?

Hur många fel uppstår?

Hur nöjda är användarna?

EFTER

Samma mätning görs igen.

Då går det att se om förändringen faktiskt fungerade.

Om kostnaden ökade samtidigt som servicen blev sämre ska reformen inte beskrivas som en effektivisering.

14. PRODUKTIVITET FÖRE PR

Ett projekt är inte framgångsrikt för att en myndighet har:

lanserat en app,

köpt ett AI-system,

skapat en digital strategi,

startat ett pilotprojekt

eller hållit en konferens.

Resultatet måste finnas i verksamheten.

Exempelvis:

kortare handläggningstid,

lägre kostnad per ärende,

färre fel,

bättre tillgänglighet,

mindre dubbelregistrering,

högre informationssäkerhet

eller frigjord arbetstid.

Vi vill flytta fokus:

FRÅN ”VAD HAR NI STARTAT?”

TILL ”VAD BLEV BÄTTRE?”

15. STOPPREGEL FÖR MISSLYCKADE IT-PROJEKT

Staten ska inte fortsätta finansiera ett projekt enbart för att mycket pengar redan har lagts på det.

Större digitaliseringsprojekt bör därför ha tydliga kontrollpunkter.

Vid varje kontrollpunkt ska man fråga:

Håller budgeten?

Håller tidsplanen?

Fungerar tekniken?

Finns säkerheten?

Finns den förväntade nyttan kvar?

Är projektet fortfarande ekonomiskt försvarbart?

Om svaret blir nej ska projektet kunna:

ändras, pausas eller avslutas.

Att stoppa ett dåligt projekt kan vara billigare än att färdigställa det.

16. AI SKA STÄRKA PERSONAL – INTE BARA MINSKA PERSONAL

Det finns verksamheter där AI:s största ekonomiska värde inte behöver vara färre anställda.

Tekniken kan också frigöra arbetstid.

En kvalificerad medarbetare som slipper flera timmars rutinadministration kan använda tiden till svårare arbetsuppgifter.

Därför ska effekten kunna mätas både som:

direkt ekonomisk besparing

och

frigjord produktiv arbetstid.

De två sakerna får inte blandas ihop.

Om 100 000 arbetstimmar frigörs men ingen faktisk budgetutgift minskar ska staten inte automatiskt redovisa arbetstiden som en kontant besparing.

Det är en produktivitetsförbättring.

Det ska redovisas som just det.

17. EN AI-REVISION

Stjärnpartiet Sverige vill pröva ett system där större statliga AI-system regelbundet kan granskas utifrån:

ekonomi,

säkerhet,

juridik,

precision,

diskrimineringsrisk,

datakvalitet,

mänsklig kontroll

och

verkligt resultat.

Ett AI-system ska inte bli permanent bara därför att staten en gång har köpt det.

18. INGEN AUTOMATISK AI-MYNDIGHET

Vi vill inte börja med att skapa ytterligare en stor myndighet bara för att ett nytt politikområde uppstår.

Först ska Sverige undersöka om befintliga myndigheter och institutioner kan bära ansvaret.

Ny administration ska behöva motiveras lika tydligt som gammal administration.

Det vore motsägelsefullt att bygga ett stort nytt administrativt system i effektiviseringens namn utan att först visa att det behövs.

19. VÅR FYRAÅRSMODELL

2027 – KARTLÄGG

Identifiera processer med hög administrativ kostnad, stora volymer eller tydligt dubbelarbete.

Ta fram baslinjer.

Bestäm vilka resultat som ska mätas.

2028 – TESTA

Genomför avgränsade projekt.

Jämför resultat med baslinjen.

Avsluta projekt som inte fungerar.

2029 – SKALA UPP DET SOM FUNGERAR

Lösningar med verifierad effekt kan införas bredare.

Ekonomiska effekter börjar kunna bedömas med större säkerhet.

2030 – REDOVISA

Publicera ett samlat resultat.

Vad investerade staten?

Vad sparades faktiskt?

Hur mycket arbetstid frigjordes?

Vilka projekt misslyckades?

Vilka avslutades?

Vilka bör fortsätta?

20. VÅR NISCH ÄR INTE ”MER AI”

Det är viktigt.

Vår politiska idé är inte:

AI överallt.

Den är:

RÄTT TEKNIK PÅ RÄTT PLATS – MED MÄTBAR NYTTA.

AI är ett verktyg.

Digitalisering är ett verktyg.

Automatisering är ett verktyg.

Ekonomisk kontroll är ett verktyg.

Målet är en stat som fungerar bättre för människorna som finansierar och använder den.

STJÄRNPARTIETS BUDGETREGEL

Vi sammanfattar modellen i åtta steg:

1. MÄT NULÄGET.

2. IDENTIFIERA PROBLEMET.

3. BERÄKNA INVESTERINGEN.

4. BERÄKNA NYTTAN.

5. TESTA I BEGRÄNSAD SKALA.

6. MÄT DET VERKLIGA UTFALLET.

7. SKALA ENDAST UPP DET SOM FUNGERAR.

8. RÄKNA IN BESPARINGEN FÖRST NÄR DEN KAN VERIFIERAS.

DET HÄR SKA GÅ ATT GRANSKA

Vi vill att väljare, journalister, forskare, myndigheter och politiska motståndare ska kunna granska våra kalkyler.

Om ett antagande är fel ska det gå att hitta.

Om kostnaden blir högre ska den redovisas.

Om besparingen uteblir ska det synas.

Om ett projekt fungerar bättre än väntat ska även det kunna visas.

Politik blir inte starkare av att osäkerheter göms.

Den blir starkare när det går att se vad som är fakta, vad som är beräkning och vad som är politisk prioritering.

ETT MIKROPARTI KAN GÖRA NÅGOT ANNORLUNDA

Stjärnpartiet Sverige har inte årtionden av statlig organisation bakom sig.

Det innebär att vi måste vara extra tydliga med hur våra förslag är tänkta att fungera.

Vår ambition är därför inte att efterlikna varje etablerat partis sätt att presentera politik.

Vi vill utveckla en modell där väljaren kan öppna ett större förslag och snabbt hitta:

problemet,

förslaget,

ansvarig politisk nivå,

kostnaden,

finansieringen,

osäkerheten,

tidsplanen

och

resultatet.

Det är vår nisch.

Inte att lova att varje problem har en enkel lösning.

Utan att göra politiken mer mätbar, begriplig och möjlig att kontrollera.

EN SMARTARE STAT

Vi vill inte börja med frågan:

Hur mycket mer kan staten spendera?

Vi vill börja med:

Vad fungerar?

Vad fungerar inte?

Vad kan göras enklare?

Vad kan automatiseras?

Vad måste människor fortsätta ansvara för?

Vad kostar förändringen?

Och kan vi bevisa resultatet efteråt?

Det är så Stjärnpartiet Sverige vill arbeta med AI, digitalisering och effektivisering under mandatperioden 2026–2030.