
Stjärnpartiet Sverige utgår från en enkel princip: stöd ska hjälpa människor att leva sina egna liv – inte ge andra rätt att ta över dem.
En funktionsnedsättning, diagnos, hög ålder, rörelsenedsättning eller annorlunda personlighet innebär inte att en människa saknar förmåga att fatta beslut. Samhällets insatser ska bygga upp självständighet, kunskap och trygghet. När en begränsande insats ändå är nödvändig ska den vara laglig, proportionerlig, tidsbegränsad, överklagbar och så liten som möjligt.
Förvaltarskap är ett mycket ingripande rättsligt skydd. Den som har förvaltare kan förlora rätten att själv bestämma över vissa ekonomiska eller rättsliga frågor. Därför får förvaltarskap aldrig användas som bekvämlighetslösning, uppfostringsmetod, bestraffning eller ersättning för pedagogiskt stöd.
Enligt föräldrabalken får förvaltarskap beslutas först när en person på grund av sitt hälsotillstånd är ur stånd att sköta sig själv eller sin egendom och mindre ingripande hjälp inte räcker. Bedömningen ska vara individuell.
Det betyder:
Demens kan påverka behovet, men en demensdiagnos får aldrig automatiskt leda till förvaltarskap.
Intellektuell eller psykisk funktionsnedsättning är inte i sig ett tillräckligt skäl.
Att bo i gruppbostad, äldreboende eller annat boende är varken ett krav eller ett bevis på behov.
Brottslighet är inte ett lagligt skäl för förvaltarskap. Brott ska hanteras genom straffrätten, inte genom att en civilrättslig skyddsåtgärd används som straff.
Formuleringen att någon ”inte kan lära sig” är för oprecis. Först måste det prövas vilket pedagogiskt, tekniskt, ekonomiskt och personligt stöd som kan göra personen mer självständig.
Stjärnpartiet Sverige föreslår därför:
En rättslig presumtion mot förvaltarskap: den som vill införa åtgärden måste visa varför mindre ingripande stöd inte räcker.
Obligatorisk dokumentation av vilka stödinsatser som har prövats.
Oberoende juridiskt stöd för den berörda personen.
En första omprövning inom sex månader och därefter minst årligen.
Snabb handläggning när en person vill att ett godmanskap eller förvaltarskap ska upphöra.
En nationell genomgång av befintliga förvaltarskap.
Länsstyrelsernas statistik redovisade 12 803 förvaltarskap enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken under 2025. Det visar att en nationell granskning är möjlig att avgränsa och genomföra, men statistiken bevisar inte att besluten varit felaktiga. Varje ärende måste granskas individuellt. Länsstyrelsernas överförmyndarstatistik.
Godmanskap är mindre ingripande än förvaltarskap eftersom personen som huvudregel behåller sin rättshandlingsförmåga. Enligt föräldrabalken krävs normalt samtycke när personen kan uttrycka sin vilja.
Vår inriktning är att godmanskap ska vara frivilligt, begripligt och tydligt avgränsat. Den enskilde ska få veta:
vilka uppgifter den gode mannen har,
vad den gode mannen inte får bestämma,
hur klagomål lämnas,
hur byte begärs,
hur ett avslut går till,
vilka mindre ingripande alternativ som finns.
Ett godmanskap kan inte alltid avslutas genom en omedelbar privat uppsägning; det behövs ett formellt beslut. Men processen ska vara snabb när samtycket återkallas och rättsliga skäl för fortsatt åtgärd saknas.
LSS kräver respekt för självbestämmande och personlig integritet. Målet är jämlikhet, delaktighet och möjlighet att leva som andra. Insatser ska som huvudregel begäras av personen själv, och den som beviljas en insats ska erbjudas en individuell plan.
Trots detta kan överbeskydd uppstå. Psykologiskt kan det bero på flera mekanismer:
Mekanism
Risk
Politisk motåtgärd
Oro för att något ska gå fel
Personalen väljer åt brukaren
Gemensam riskplan och minsta ingripande stöd
Låga förväntningar
Diagnosen får definiera hela personen
Bedöm faktisk förmåga uppgift för uppgift
Rädsla för kritik och ansvar
Regler ersätter individuellt omdöme
Tydligt ledningsansvar och juridisk handledning
Invanda familjeroller
Föräldern fortsätter styra ett vuxet barn
Stöd till både individ och anhöriga i den vuxna rollen
Personalbrist och tidspress
Snabba standardlösningar
Bemanning, kontinuitet och kompetensutveckling
Beslut fattas utan personen
Passivitet och förlorat självförtroende
Beslutsstöd och stegvis större ansvar
När andra ständigt fattar besluten kan en människa få färre möjligheter att träna, misslyckas, rätta till misstag och bygga tilltro till sin egen förmåga. Resultatet kan bli inlärd passivitet. Lösningen är inte att lämna någon utan stöd, utan att ge stöd på ett sätt som ökar personens egen kontroll.
Stjärnpartiet Sverige vill införa:
individuellt beslutsstöd,
utbildning om självbestämmande för LSS-personal och chefer,
tydliga mål som den enskilde själv varit med och formulerat,
regelbunden kontroll av om stödet ökar självständigheten,
tillgängliga klagomålsvägar utanför den egna verksamheten,
tydligt förbud mot otillåtna tvångs- och begränsningsåtgärder.
IVO har i konkreta tillsynsärenden funnit otillåtna begränsnings- och tvångsåtgärder i LSS-boenden. Det visar att risken är verklig, men är inte belägg för att alla verksamheter fungerar på samma sätt. IVO:s tillsynsbeslut.
Kontroll av välfärdsfusk får inte förvandlas till övervakning av personer som behöver hjälp. Granskningen ska i första hand riktas mot företag, huvudmän, fakturering och ledningar.
Kontrollerna ska omfatta:
ägare och verkliga huvudmän,
bemanning och behörighet,
fakturerade timmar jämförda med utfört arbete,
dubbelfakturering och felaktiga ersättningar,
skatter, arbetsgivaravgifter och löner,
återkommande kvalitetsbrister,
oanmälda men rättssäkra verksamhetsbesök,
skyddade kanaler för brukare och personal som slår larm.
Kontroller ska vara proportionerliga och dokumenterade. Brukarens privatliv får inte betraktas som fritt granskningsmaterial bara för att kommunen finansierar insatsen.
Under 2025 uppgav omkring 786 000 personer mellan 16 och 65 år att de hade en funktionsnedsättning. Sysselsättningsgraden var 52 procent, jämfört med 81 procent bland övriga i samma undersökning. Uppgifterna bygger på en urvalsundersökning och ska därför läsas med statistisk osäkerhet, men skillnaden är tydlig. SCB:s arbetsmarknadsrapport 2025.
En introvert person är inte automatiskt arbetsskygg. Introversion handlar främst om hur en person påverkas av social stimulans. Människors motivation kan inte avgöras genom att betrakta deras personlighet, diagnos eller levnadssätt utifrån.
Vi skiljer därför mellan tre situationer:
Den som vill arbeta men stängs ute ska få snabb arbetsmatchning, anpassningar, arbetshjälpmedel och arbetsplatsnära jobbcoach.
Den som tillfälligt saknar arbetsförmåga ska få rehabilitering och vård, inte bestraffning.
Den som har arbetsförmåga och får försörjningsstöd men utan giltigt skäl vägrar lämpliga aktiviteter ska omfattas av tydliga och överklagbara aktivitetskrav.
Sedan den 1 juli 2026 ska kommunerna erbjuda aktiviteter inom försörjningsstödet och den enskilde ska som utgångspunkt delta. Aktiviteterna måste dock vara relevanta och hänsyn ska tas till sjukdom och faktisk arbetsförmåga. Socialstyrelsen om aktivitetskravet.
Detta är inte samma sak som tvångsarbete. Vår princip är ömsesidigt ansvar: den arbetsföra personen ska delta, samtidigt som myndigheterna måste erbjuda en verklig väg till arbete.
Metoder som individanpassat stöd till arbete, IPS, kan hjälpa fler personer med allvarlig psykisk funktionsnedsättning till vanliga arbeten. Evidensen är starkast för vissa målgrupper och metoden måste följas upp innan den byggs ut generellt. SBU:s granskning av IPS.
Den 11 december 2023 omkom fem personer när en bygghiss föll i Ursvik i Sundbyberg. Statens haverikommission konstaterade bland annat att fästelement saknades mellan mastsektioner och att genomförda kontroller inte upptäckte felet. Statens haverikommissions utredning.
I juni 2026 frikände Solna tingsrätt de personer som åtalats eftersom bevisningen inte räckte för straffansvar. Det ska respekteras. Solna tingsrätts information.
Utredningen fastställde inte att en lång underleverantörskedja var den direkta orsaken. Olyckan får därför inte användas för att peka ut frikända personer eller sprida ett obelagt orsakssamband. Den visar däremot varför kontroller och ansvar inte får falla mellan olika aktörer.
Stjärnpartiet Sverige föreslår:
huvudregel om högst ett underleverantörsled,
undantag endast för namngivna specialistföretag som godkänns innan arbetet börjar,
offentligt register över samtliga företag och ansvariga personer på arbetsplatsen,
ett samordningsansvar som huvudentreprenören inte kan avtala bort,
oberoende tvåpersonskontroll innan hissar och andra säkerhetskritiska system används,
digitala och signerade kontrollprotokoll,
lokalt, arbetstagarvalt skyddsombud på varje högriskarbetsplats,
rätt till betald tid och skydd mot repressalier för skyddsombud.
Arbetsgivaren har redan huvudansvaret för arbetsmiljön. På arbetsplatser med minst fem arbetstagare ska det normalt finnas skyddsombud, och skyddsombud kan stoppa arbete vid omedelbar och allvarlig fara. Arbetsmiljöverket om skyddsombud.
Psykologiska förklaringar ursäktar aldrig handlingen. De hjälper oss att välja bättre motåtgärder.
Mobbning kan gynnas av:
jakt på status och makt,
grupptryck och belöning från åskådare,
frustration som riktas mot en svagare person,
moraliskt frikopplande, där gärningspersonen tonar ned skadan,
fysisk och känslomässig distans på nätet,
snabb spridning och plattformsfunktioner som belönar starka reaktioner,
otydliga eller inkonsekventa konsekvenser.
Alla mobbare har inte samma motiv. En person kan även vara utsatt i ett sammanhang och själv utsätta andra i ett annat. Forskning visar samband mellan nätmobbning, moraliskt frikopplande och den hämningslöshet som kan uppstå på nätet, men samband betyder inte att varje enskilt fall har samma orsak. Forskningsöversikt om moraliskt frikopplande och Mediemyndighetens stöd om utsatthet på nätet.
Motåtgärderna ska vara snabba:
säkra bevis och dokumentera händelser,
stoppa spridningen,
ge den utsatta en namngiven kontaktperson,
ingrip mot både huvudgärningsperson och aktiva medhjälpare,
stärk åskådare som säger ifrån,
erbjud behandling och beteendestöd,
använd medling endast när den utsatta frivilligt vill delta,
polisanmäl misstänkta brott.
Begreppet ”fake news” är ofta för oprecist. Vi skiljer mellan:
felaktig information som sprids utan att avsikten är känd,
desinformation som avsiktligt utformas för att vilseleda,
propaganda som försöker påverka genom ett selektivt och känsloladdat budskap,
legitim kritik, som kan vara hård men bygger på verkliga förhållanden.
Felaktiga påståenden får fäste genom upprepning, känslor, grupptillhörighet, bekräftelse av det man redan tror och svårigheter att minnas var en uppgift kom ifrån. Myndigheten för psykologiskt försvar påpekar att även sanna uppgifter kan bli vilseledande när sammanhang tas bort. MPF om propaganda. En vetenskaplig översikt beskriver hur kognitiva, sociala och känslomässiga faktorer påverkar mottagligheten för felaktig information. Nature Reviews Psychology.
Misstro mot politik, medier och sjukvård kan samtidigt ha legitima orsaker:
otydligt ansvar,
långa väntetider,
olika besked från olika handläggare,
beslut skrivna på svårt myndighetsspråk,
förväntningar som politiker inte uppfyller,
verkliga fel och skandaler,
bristande återkoppling när människor klagar.
All kritik får därför inte avfärdas som desinformation. Sakliga invändningar ska bemötas med underlag, beslutsmotivering och möjlighet till rättelse.
Stjärnpartiet Sverige ska inte påstå att vi är källkritiska enbart för att vi säger det. Arbetssättet måste kunna kontrolleras.
Vi förbinder oss att:
Märka varje centralt påstående som fakta, bedömning, förslag eller budgetantagande.
Länka till lagtext, myndighetsunderlag och originalrapporter.
Redovisa osäkerheter och relevant information som talar emot vår egen slutsats.
Publicera rättelser öppet med datum och förklaring.
Inte använda enskilda händelser som bevis för ett generellt samhällsproblem utan bredare underlag.
Redovisa politikers arvoden, frånvaro, utlägg, bisysslor och intressekonflikter.
Låta en oberoende granskare kontrollera större kostnadsberäkningar.
Följa upp reformer med mätbara resultat och avsluta insatser som inte fungerar.
En renodlad svensk politik ska betyda respekt för grundlag, demokrati, jämlikhet, individuell prövning och rättssäkerhet. Det ska inte betyda etnisk, religiös eller annan kollektiv profilering.
Beloppen nedan är Stjärnpartiet Sveriges planeringsantaganden, inte myndighetsprognoser. Alla belopp anges i miljoner kronor.
Reform
År 1
År 2
År 3
År 4
Kommunala team för beslutsstöd och individuella planer
300
300
300
300
Oberoende LSS- och rättighetsrådgivning
200
200
200
200
Personalutbildning och chefscertifiering
450
450
150
150
Genomgång av befintliga förvaltarskap
75
75
0
0
Förstärkt IVO-tillsyn och utförarkontroll
250
250
250
250
Jobbcoachning, IPS och Supported Employment
1 200
1 200
1 200
1 200
Vuxenutbildning samt ekonomi- och digitalträning
350
350
350
350
Entreprenörsregister och fler arbetsmiljöinspektörer
450
250
250
250
Källtransparens, mediekunskap och arbete mot mobbning
250
250
250
250
Total kostnad
3 525
3 325
2 950
2 950
Den fyraåriga bruttokostnaden uppskattas till 12,75 miljarder kronor.
Arbetsmarknadsposten bygger exempelvis på 20 000 deltagarplatser per år och ett genomsnittligt stöd om 60 000 kronor. Eventuella lönebidrag ingår inte och måste kostnadsberäknas separat.
Vi bokför inte framtida böter, återkrav eller minskat välfärdsfusk som säkra inkomster. Sådana besparingar får räknas först när de har uppstått och verifierats. Den fullständiga alternativa statsbudgeten måste ange exakt vilka anslag, skatter eller omprioriteringar som finansierar reformramen.
Under de första 100 dagarna ska lagutredningar, LSS-granskning, arbetsmarknadspiloter och entreprenörsregister förberedas.
Under år ett och två ska kommunala stödteam, oberoende rådgivning och arbetsmarknadsinsatser byggas ut. Under år tre och fyra ska resultaten mätas mot sysselsättning, självbestämmande, antal avslutade förvaltarskap, arbetsplatsolyckor och konstaterade kvalitetsbrister.
Ett samhällssystem förändras inte genom ett tal eller under en enda mandatperiod. Vi lovar därför inte att alla problem försvinner på fyra år. Vi lovar att varje reform ska ha ansvarig aktör, tidsplan, kostnad, mätetal och offentlig uppföljning.
Medlemskap i Stjärnpartiet Sverige ska vara kostnadsfritt. En ekonomisk gåva är helt frivillig och får aldrig vara ett villkor för medlemskap eller inflytande.
Medlemskap ska registreras genom ett separat och säkert formulär med tydlig information om hur personuppgifterna används. Swish ska inte användas som medlemsansökan.
Den som frivilligt vill lämna en gåva kan använda Swish:
Öppna Swish.
Ange 070 271 54 53.
Välj belopp.
Skriv Gåva SPS – ange inte personnummer eller känsliga uppgifter.
Kontrollera mottagarnamnet innan betalningen godkänns.
Avbryt om mottagaren inte överensstämmer med den mottagare som partiet redovisar på sin officiella webbplats.
Spara kvittot.
Partiet ska registrera gåvor, hålla dem åtskilda från medlemsregistreringen och följa reglerna om insyn i partiers finansiering. För 2026 är gränsen för förbjudna anonyma bidrag 2 960 kronor. Stjärnpartiet Sverige bör som strängare intern regel inte ta emot anonyma bidrag alls. Vid större eller återkommande gåvor ska givaren kontakta partiet före betalningen.
Lagen om insyn i finansiering av partier och Kammarkollegiets information om anonyma bidrag.
Vi ska inte skydda människor genom att ta ifrån dem deras liv. Vi ska inte kräva ansvar utan att samtidigt erbjuda fungerande stöd. Vi ska inte använda olyckor, diagnoser eller enskilda berättelser för att påstå mer än källorna visar.
Stjärnpartiet Sveriges politik ska kunna granskas av väljare, journalister, myndigheter, forskare och våra egna medlemmar. När vi har fel ska vi rätta oss. När kunskapsläget är osäkert ska vi säga det. När en reform kostar pengar ska kostnaden redovisas.
Det är så ärlighet blir mer än ett slagord. Det är så frihet förenas med ansvar.
