Stjärnpartiet Sveriges sakpolitiska redovisning för Örkelljunga kommun
Senast sakgranskad: 20 augusti 2026
Örkelljunga kommun ska ha en ekonomi som håller, en välfärd som fungerar och politiska beslut som invånarna kan granska.
Stjärnpartiet Sverige redovisar därför inte bara vad partiet föreslår. Vi redovisar också:
vad kommunen ansvarar för,
vad förslagen beräknas kosta,
hur de ska finansieras,
vad som ännu inte är utrett,
när resultat ska redovisas,
vilka risker som kan stoppa ett förslag,
vilka offentliga källor uppgifterna bygger på.
Detta är ett politiskt program. Det är inte ett påstående om att förslagen redan har beslutats.
Stjärnpartiet Sverige föreslår att kommunen ska:
stoppa de planerade underskotten,
granska administration, avtal, lokaler och investeringar,
skydda skola, äldreomsorg och LSS mot ogenomtänkta nedskärningar,
eftersträva minst 31 miljoner kronor i varaktig årlig resultatförbättring,
inte sänka skatten med 50 öre förrän den säkra ekonomiska tröskeln är uppnådd,
kunna återinföra kommunal personlig assistans som valbart alternativ,
mäta kostnaden och resultatet för ordningsvakterna,
förstärka kommunens förebyggande arbete mot kriminalitet,
göra plan- och byggprocessen snabbare och mer förutsägbar,
redovisa kostnad, ansvar, tidplan och resultat för varje större vallöfte.
På sidan används följande beteckningar:
Faktum: kontrollerad uppgift från offentlig källa.
Partiets bedömning: Stjärnpartiet Sveriges tolkning av underlaget.
Förslag: åtgärd som ännu inte är beslutad.
Räkneexempel: matematisk beräkning utifrån redovisade antaganden.
Inte fastställt: uppgift som inte kan verifieras i tillgängliga offentliga handlingar.
En politisk bedömning ska aldrig presenteras som ett fastslaget faktum.
Örkelljunga kommun redovisade ett starkt resultat för 2025. Den beslutade planen för 2026–2028 visar däremot underskott, omfattande investeringar och snabbt ökande upplåning.
Ekonomiskt mått
2025 utfall
2026 budget
2027 plan
2028 plan
Årets resultat
+58,2 mnkr
−18,3 mnkr
−28,8 mnkr
−34,3 mnkr
Skatter och generella bidrag
710,6 mnkr
726,4 mnkr
751,4 mnkr
778,2 mnkr
Verksamhetens nettokostnader
660,4 mnkr
744,6 mnkr
774,6 mnkr
800,2 mnkr
Nettoinvesteringar
133,6 mnkr
171,9 mnkr
208,6 mnkr
278,5 mnkr
Låneskuld
145 mnkr
350 mnkr
510 mnkr
745 mnkr
Soliditet
69,1 procent
57,6 procent
49,4 procent
40,6 procent
De planerade resultaten för 2026–2028 uppgår tillsammans till minus 81,4 miljoner kronor. Investeringarna under samma period beräknas till ungefär 659 miljoner kronor.
Kommunen planerar att använda cirka 18 miljoner kronor ur resultatutjämningsreserven för 2026. Det kan hantera en del av ett tillfälligt underskott, men det löser inte en varaktig obalans mellan intäkter och kostnader.
Källor: Örkelljunga kommuns årsredovisning 2025 och budget 2026 med flerårsplan 2027–2028.
Årets resultat 2025 blev 58,2 miljoner kronor. Det var 71,8 miljoner kronor bättre än budget.
Resultatet innehöll emellertid både varaktiga och tillfälliga effekter:
verksamheternas nettokostnader var 72,9 miljoner kronor lägre än budgeterat,
skatteintäkter och generella bidrag var 8,9 miljoner kronor lägre än budgeterat,
pensionsmedelsförvaltningens värdeförändring bidrog med 10,1 miljoner kronor,
socialnämndens resultat påverkades bland annat av statsbidrag, tillfälliga vakanser och ett tillfälligt lägre antal platser,
endast 56 procent av årets investeringsbudget genomfördes.
En uppskjuten investering är inte en permanent besparing. Ett tillfälligt statsbidrag kan inte finansiera en permanent skattesänkning. En vakant tjänst är inte en varaktig effektivisering om tjänsten senare måste tillsättas.
Örkelljunga kommuns skattesats är 19,06 kronor per beskattningsbar hundralapp. Region Skånes skattesats för 2026 är 11,18 kronor.
Den sammanlagda kommunala och regionala skattesatsen är därför 30,24 kronor, exklusive begravningsavgift och eventuell kyrkoavgift.
Källor: Örkelljunga kommuns årsredovisning och Region Skånes budget 2026.
Kommunens känslighetsanalys anger att 10 öre i kommunalskatt motsvarar ungefär 2,5 miljoner kronor per år, räknat med 2025 års skatteunderlag.
Skattesänkning
Ny kommunal skattesats
Effekt per år
Per kvartal
Per månad
10 öre
18,96
2,5 mnkr
625 000 kr
cirka 208 333 kr
20 öre
18,86
5,0 mnkr
1 250 000 kr
cirka 416 667 kr
30 öre
18,76
7,5 mnkr
1 875 000 kr
625 000 kr
40 öre
18,66
10,0 mnkr
2 500 000 kr
cirka 833 333 kr
50 öre
18,56
12,5 mnkr
3 125 000 kr
cirka 1 041 667 kr
Beräkningen måste uppdateras inför varje budgetbeslut eftersom skatteunderlaget förändras.
Räkneexemplet för 2026 ser ut så här:
Budgeterat underskott: 18,3 miljoner kronor
Kostnad för 50 öres skattesänkning: 12,5 miljoner kronor
Sammanlagt finansieringsbehov: 30,8 miljoner kronor
Resultat efter 31 miljoner kronors förbättring: +0,2 miljoner kronor
Det innebär att 31 miljoner kronor är den matematiska miniminivån. Marginalen på 200 000 kronor är för liten för en kommun med nettokostnader på omkring 745 miljoner kronor.
Partiet föreslår att kommunen efter skattesänkningen ska ha en resultatmarginal på minst en procent av skatter och generella bidrag.
Med 2026 års nivå motsvarar en procent cirka 7,3 miljoner kronor.
Den praktiska tröskeln för en skattesänkning på 50 öre blir därför:
18,3 + 12,5 + 7,3 = cirka 38,1 miljoner kronor.
Varaktig årlig resultatförbättring
Möjlig skattesänkning
Beräknad marginal efter sänkningen
31,0 mnkr
Matematiskt 50 öre, men säkerhetsregeln stoppar sänkningen
0,2 mnkr
38,1 mnkr
Högst 50 öre
cirka 7,3 mnkr
40,6 mnkr
Högst 60 öre
cirka 7,3 mnkr
43,1 mnkr
Högst 70 öre
cirka 7,3 mnkr
45,6 mnkr
Högst 80 öre
cirka 7,3 mnkr
48,1 mnkr
Högst 90 öre
cirka 7,3 mnkr
50,6 mnkr
Högst 1 krona
cirka 7,3 mnkr
Tabellen är ett räkneexempel med oförändrat skatteunderlag. Den är inte ett löfte om att hela beloppet kan sparas.
Beräkningen utgår från kommunalt beskattningsbar inkomst, som inte alltid är samma sak som bruttolön.
Beskattningsbar årsinkomst
Lägre skatt per år
Per kvartal
Per månad
200 000 kr
1 000 kr
250 kr
cirka 83 kr
300 000 kr
1 500 kr
375 kr
125 kr
400 000 kr
2 000 kr
500 kr
cirka 167 kr
500 000 kr
2 500 kr
625 kr
cirka 208 kr
tillfälliga statsbidrag,
fastighets- eller markförsäljningar,
orealiserade värdeökningar,
ekonomiska reserver,
uppskjutna investeringar,
kortvarigt vakanta tjänster,
tillfälligt minskat omsorgsbehov,
besparingar som leder till lagbrott eller sämre myndighetsutövning.
Kommunallagen anger som huvudregel att budgetens intäkter ska överstiga kostnaderna. Lagen tillåter vissa undantag, bland annat när en resultatreserv används eller när synnerliga skäl finns. Fullmäktige ska samtidigt besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Se kommunallagen, 11 kap. 1, 5 och 6 §§.
Stjärnpartiet Sverige eftersträvar 31 miljoner kronor i varaktig årlig resultatförbättring. Det är ett granskningsmål – inte en redan identifierad besparing.
Kommunen ska granska:
administration och ledningsorganisation,
konsultkostnader och projektorganisationer,
upphandlingar och avtalsuppföljning,
lokaler, energiförbrukning och outnyttjade ytor,
fordon, försäkringar, telefoni och IT-licenser,
övertid, sjukfrånvaro och bemanningslösningar,
kostnader för externa placeringar,
investeringsprojektens omfattning och finansiering,
missade statsbidrag och avtalsersättningar,
felaktiga kommunala utbetalningar och välfärdsbrott.
Inget påhittat belopp ska fördelas mellan dessa områden i förväg.
Varje besparing ska ha:
en verifierad kostnadsbas,
ett brutto- och nettobelopp,
redovisade genomförandekostnader,
en ansvarig nämnd,
en beslutad tidplan,
en juridisk kontroll,
en kvalitetsbedömning,
en treårig ekonomisk prognos,
minst två ordinarie uppföljningar,
en offentlig slutredovisning.
En besparing får inte räknas två gånger. Lägre investeringsutgift, lägre ränta och lägre driftkostnad ska redovisas som skilda ekonomiska effekter.
Kommunens årsredovisning för 2025 visar att över 90 procent var nöjda inom hemtjänst och särskilt boende. Inom hemtjänsten uppgav 96 procent att de kände förtroende för personalen.
Samtidigt hade 82 procent inom hemtjänsten och 97 procent inom särskilt boende dokumenterade förebyggande åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och bristande munhälsa. Kommunens mål var 100 procent.
Alla berättigade ska erbjudas en namngiven fast omsorgskontakt.
Kommunen ska mäta hur många olika medarbetare en brukare möter under 14 dagar.
En offentlig baslinje ska fastställas innan ett procentmål beslutas.
Alla identifierade risker ska leda till dokumenterad åtgärd och uppföljning.
Larmens svarstider och avvikelser ska redovisas kvartalsvis.
Användningen av bemanningsföretag, övertid och korttidsvikariat ska följas upp.
Åtgärder mot ofrivillig ensamhet ska mätas utifrån faktisk deltagarnytta.
Personalens utbildning och språkliga förmåga ska motsvara arbetsuppgifterna.
Före en större utbyggnad ska kommunen redovisa:
behovet av platser under minst fem år,
investeringskostnad,
kapitalkostnad och ränta,
bemannings- och driftskostnad,
kostnad per plats,
transporter och tillgänglighet,
möjliga alternativ,
konsekvenser om behovsprognosen inte uppfylls.
Trygghetsboende och särskilt boende ska beskrivas korrekt. Trygghetsboende är inte samma sak som en individuellt behovsprövad omsorgsplats.
Kommunfullmäktige beslutade 2023 att kommunen inte längre skulle vara utförare av personlig assistans.
I folkomröstningen 2024 blev resultatet:
Ja till att fortsätta modellen: 887 röster
Nej: 1 543 röster
Blanka: 368 röster
Ogiltiga: 10 röster
Ett nej innebar att väljaren inte ville fortsätta med modellen där kommunen inte var utförare. Resultatet finns i kommunfullmäktiges handlingar från den 30 september 2024.
Den uppgiften kan inte presenteras som ett färdiggranskat bokslutsresultat.
Förvaltningen uppgav i maj 2024 att fortsatt kommunal drift enligt 2022 års förhållanden beräknades ha medfört cirka 6,2 miljoner kronor i ytterligare kostnader. Det är en beräkning av ett alternativt händelseförlopp, inte en separat reviderad nettobesparing. Se socialnämndens protokoll från den 7 maj 2024.
I augustiprognosen 2025 förbättrades kostnaden för personlig assistans med cirka 3 miljoner kronor till följd av att verksamheten hade en brukare mindre. Det är inte samma sak som en besparing orsakad av utförarmodellen.
Kommunen ska utreda och förbereda en kommunal utförare som ett valbart alternativ. Ingen som är nöjd med en godkänd privat utförare ska tvingas byta.
Granskningen ska omfatta:
kostnad per beviljad och utförd timme,
antal brukare och beviljade timmar,
statliga ersättningar,
sjukfrånvaro, övertid och personalomsättning,
administration och arbetsledning,
upphandling och avtalskontroll,
övergångs- och avvecklingskostnader,
klagomål, avvikelser och kontinuitet,
kostnader som kan ha flyttats till andra verksamheter.
Månad 0–3: oberoende ekonomi- och kvalitetsgranskning.
Månad 4–6: politiskt beslut om organisation, finansiering och kvalitetskrav.
Månad 7–12: rekrytering, bemanning, system och beredskap.
Driftstart: först när ekonomi, bemanning och kvalitet har godkänts.
Kommunal verksamhet behöver inte söka samma IVO-tillstånd som en privat aktör, men verksamheten ska anmälas till IVO:s omsorgsregister. Se IVO:s information om kommunal LSS-verksamhet.
Rätten till insatser ska alltid bedömas individuellt. LSS anger att den enskilde genom insatserna ska tillförsäkras goda levnadsvillkor och att stödet ska anpassas till individuella behov. Se LSS, särskilt 7 §.
Årsredovisningen för 2025 visar följande:
närvaron i årskurs 7–9 ökade från 84,4 till 85,2 procent,
andelen elever med mer än 40 procents frånvaro minskade från 4,1 till 3,0 procent,
behörigheten till gymnasiets yrkesprogram minskade från 86,7 till 81,3 procent,
för flickor minskade behörigheten från 86,5 till 78,4 procent,
84 procent uppgav att de kände sig trygga,
58 procent uppgav att de hade studiero.
Stöd ska sättas in när frånvaron börjar öka.
Elevhälsans bemanning och väntetider ska redovisas per skolenhet.
Tillgången till specialpedagogiskt stöd ska följas upp.
Varje skola ska ha en mätbar plan för studiero.
Resultat ska redovisas efter skolenhet, årskurs och kön.
Elever som utsätts för brott, hot eller kränkningar ska snabbt få stöd.
Externa skolplaceringar ska följas upp utifrån kostnad, kvalitet och resultat.
Byskolor ska bedömas efter elevunderlag, kvalitet, transporttid och total ekonomi – inte genom förenklade sparkrav.
Polisen beskriver Örkelljunga som en trygg kommun i jämförelse med regionen och riket. Under 2024 hade kommunen en lägre andel anmälda brott per 100 000 invånare.
Samtidigt finns lokala problem med:
skadegörelse och stölder,
bedrägerier mot äldre,
missbruk och ordningsstörningar i centrum,
alkohol och narkotika bland ungdomar,
våld i nära relationer,
välfärdsbrott,
barn och ungdomar som riskerar att dras in i kriminalitet.
Källa: Polismyndighetens lägesbild och medborgarlöfte för Örkelljunga 2025–2026.
Kommunen kan bland annat:
samordna skola, socialtjänst, polis och fritidsverksamhet,
arbeta genom SSPF och BOB,
motverka skolfrånvaro och tidig kriminalitet,
förbättra belysning och fysisk miljö,
stödja brottsutsatta,
förebygga våld i nära relationer,
kontrollera felaktiga kommunala utbetalningar,
samverka med fastighetsägare, företag och föreningar,
bidra till stöd för personer som vill lämna en kriminell miljö.
Kommunen kan inte ersätta polis, åklagare eller domstol. Den kan inte själv leda brottsutredningar eller besluta om straff.
Kommunen är enligt lag skyldig att ta fram en lokal lägesbild, besluta om en åtgärdsplan och följa upp arbetet minst vartannat år. Se lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete.
Kvartalsvis kartläggning av otrygga platser.
Snabbare åtgärder mot skadegörelse och trasig belysning.
Förebyggande arbete mot bedrägerier riktade mot äldre.
Tidiga insatser vid skolfrånvaro, missbruk och kriminalitetsrisk.
Förstärkt stöd till barn som utsätts för våld eller sexualbrott.
Samordnade kontroller mot välfärdsbrott.
Årlig redovisning av skadegörelsekostnader.
Lagligt organiserat stöd till personer som vill lämna kriminalitet.
Det ursprungliga ordningsvaktsavtalet omfattade 370 000 kronor för en del av 2022 och 950 400 kronor för 2023.
Kostnaden för 2023 motsvarade:
950 400 kronor per år,
237 600 kronor per kvartal,
79 200 kronor per månad.
En tidig uppföljning visade ingen tydlig minskning av brott under den korta mätperioden. Samtidigt fanns en bedömning att den upplevda tryggheten hade förbättrats.
Kommunen utökade tillfälligt närvaron under 2025. Nuvarande fullständiga avtalskostnad, antal bevakningstimmar och verifierade resultat framgår inte tydligt av de publicerade handlingar som har granskats.
Kommunen ska varje kvartal publicera:
total kostnad,
kostnad per bevakningstimme,
tjänstgöringstider och platser,
dokumenterade ingripanden,
kontakter med polis och socialtjänst,
relevanta ordningsstörningar,
skadegörelsekostnader,
avtalsavvikelser,
klagomål,
jämförbar mätning av upplevd trygghet.
Efter tolv månader ska uppdraget fortsätta, riktas om, minskas eller utökas utifrån dokumenterade resultat.
Inlägg i sociala medier kan visa vilka frågor människor diskuterar, men de är inte en representativ opinionsmätning. Kommuninvånarnas uppfattning ska därför mätas genom öppna dialoger och återkommande undersökningar med redovisad metod.
AI kan användas för att jämföra planhandlingar, identifiera motsägelser, kontrollera kostnadsantaganden och sammanställa risker.
AI får inte ersätta:
geotekniska undersökningar,
miljöbedömningar,
juridisk prövning,
sakkunniga,
samråd,
ansvariga tjänstepersoner,
politiska beslut.
Projekt
Verifierad status den 20 augusti 2026
Viktig fortsatt kontroll
Origo
Planprogram godkänt 2022; inte bindande detaljplan
Markföroreningar, grundvatten, dagvatten, trafik, efterfrågan och etappindelning
Hjälmsjöro
Planprogram godkänt 2024
Strandskydd, natur, vattenkvalitet, VA, trafik och översvämning
Lycksta äng
Projekt för trygghetsboende
Grundvatten, markutfyllnad, radon, ledningar, hyror och drift
Solgården
Positivt planarbete för vård- och äldreboende
Platsbehov, bemanning, investering, tillfart och kostnad per plats
Tre Kronor 16
Positivt planbesked 2025
Brandskydd, tillgänglighet, bostäder, handel, buller och parkering
Östra Ringarp 12:42
Samrådet avslutades den 18 augusti 2026
Avrinningsväg, Hjälmsjön, dagvatten, trafik och naturvärden
Kyrkolycke 1:30
Samråd genomfört 10 februari–3 mars 2026
Trafik, dagvatten och anslutning till befintligt villaområde
Centrumhuset
Detaljplanen vann laga kraft den 28 juli 2026
Kulturvärden, tillgänglighet, energi, genomförande och upphandling
Källor: kommunens sidor om aktuella detaljplaner, Östra Ringarp, Kyrkolycke och Centrumhuset.
Örkelljunga ska erbjuda företag snabb och tydlig service. Kommunen ska däremot inte lova bygglov till ett visst företag innan en laglig prövning har genomförts.
Kommunallagens likställighetsprincip kräver saklig behandling. Kommunen får allmänt främja näringslivet, men individuellt stöd till ett enskilt företag kräver synnerliga skäl.
Det betyder att kommunen inte ska gynna eller utesluta Specsavers, Synsam, Smarteyes eller något annat företag på politiska grunder.
En namngiven etableringslots för varje ärende.
Ett inledande möte med plan, bygglov, miljö, VA och näringsliv.
En tydlig checklista för kompletta ansökningar.
Digital möjlighet att följa ärendets status.
Aktuell karta över planlagd och byggklar mark.
Öppna markpriser, avgifter och urvalskriterier.
Redovisning av median- och 90-percentilstid.
Ingen specialbehandling på grund av storlek eller politiska kontakter.
Ett komplett bygglovsärende ska normalt avgöras inom tio veckor. Tiden får under vissa förutsättningar förlängas en gång med högst tio veckor. Överskriden tid innebär inte automatiskt att lovet är beviljat. Se Boverkets information om tidsfrister.
Valresultatet 2022 gav följande ursprungliga mandatfördelning:
Parti
Mandat
Sverigedemokraterna
14
Socialdemokraterna
8
Moderaterna
7
Kristdemokraterna
5
Centerpartiet
3
Totalt
37
Källa: Valmyndighetens valresultat för Örkelljunga 2022.
Kommunens aktuella förtroendemannaregister, uppdaterat den 19 augusti 2026, listar 37 ledamöter men visar två ledamöter utan aktuell partibeteckning. Valresultatets mandatfördelning ska därför inte automatiskt beskrivas som dagens exakta partigruppsfördelning.
Se kommunens aktuella fullmäktigeregister.
Om samtliga 37 ledamöter röstar ja eller nej innebär 19 röster en majoritet. Utfallet i ett enskilt ärende påverkas dock av närvaro, avståenden och vilka förslag som ställs mot varandra.
Fullmäktige beslutar bland annat om:
kommunalskatt,
budget och ekonomiska mål,
större investeringar,
nämndorganisation,
principiellt viktiga verksamhetsförändringar,
årsredovisning och ansvarsfrihet.
I kommunstyrelsens arbetsutskott 2023 stöddes avvecklingsförslaget av Christian Larsson (M), Anneli Eskilandersson (SD) och Niclas Bengtsson (SD). Arne Silfvergren (S) och Martin Gustafsson (C) motsatte sig förslaget.
I kommunstyrelsen reserverade sig Arne Silfvergren (S), Minette Jansson (S), Martin Gustafsson (C), Gunnar Edvardsson (KD) och Sebastian Stjärneblad (KD) mot hanteringen. Stefan Svensson (SD) yrkade att kommunen inte skulle invänta folkomröstningen, vilket Anneli Eskilandersson (SD) instämde i.
Källor: arbetsutskottets handlingar från februari 2023 och kommunstyrelsens protokoll från april 2023.
Den kvarstående granskningsfrågan är om den ekonomiska och kvalitativa effekten har redovisats tillräckligt tydligt och hur folkomröstningens resultat har hanterats.
Förslaget om ordningsvakter väcktes genom en motion av Christian Larsson (M) och bifölls av fullmäktige 2021.
Den kvarstående granskningsfrågan är om dagens kostnad, bevakningstimmar och resultat redovisas på ett sätt som gör en oberoende jämförelse möjlig.
Resultatet 2025 var starkt. Flerårsplanen 2026–2028 visar samtidigt underskott, stora investeringar och ökad upplåning.
Båda delarna ska redovisas. Ett parti ska inte välja bort de siffror som är obekväma för den egna argumentationen.
Varje reform ska redovisas med samma mall:
problem och utgångsläge,
kommunens ansvar,
föreslaget beslut,
bruttokostnad,
besparing eller intäkt,
nettokostnad,
finansiering,
genomförandetid,
resultatmått,
juridisk kontroll,
risker och stoppregel,
källa och granskningsdatum.
Partiet ska:
skriva namn och belopp korrekt,
länka till originalhandlingar,
skilja fakta från åsikter,
ange när uppgifter är osäkra,
redovisa nackdelar med egna förslag,
rätta upptäckta fel öppet,
undvika personangrepp,
inte använda sociala medier som enda faktakälla,
inte presentera AI som en källa,
följa upp löften även när resultaten är negativa.
Starta den ekonomiska genomlysningen.
Publicera kommunens större avtal och konsultkostnader.
Beställa granskningen av personlig assistans.
Publicera aktuellt ordningsvaktsavtal.
Fastställa mätbara baslinjer för skola, omsorg och trygghet.
Införa en gemensam riskmodell för större investeringar.
Redovisa vilka besparingar som har kunnat verifieras.
Presentera beslutsunderlag om kommunal personlig assistans.
Publicera den första ordningsvakts- och trygghetsrapporten.
Redovisa bygglovens faktiska handläggningstider.
Publicera äldreomsorgens kontinuitets- och kvalitetsmått.
Besluta vilka effektiviseringar som är varaktiga.
Ompröva ordningsvakternas tider och placering.
Redovisa resultatet för varje beslutad reform.
Pröva skattesänkning endast om säkerhetsregeln är uppfylld.
Fortsätta effektiviseringar i kontrollerade steg.
Pröva ytterligare skattesänkningar i steg om 10 öre.
Genomföra byggprojekt etappvis.
Stoppa eller förändra åtgärder som inte ger avsett resultat.
Publicera en årlig redovisning av samtliga politiska åtaganden.
Stjärnpartiet Sverige ska kunna granskas på samma villkor som andra partier.
Vi ska därför:
redovisa våra beräkningar,
ange vad som ännu inte är utrett,
publicera källor,
föra en synlig rättelselogg,
redovisa reformernas finansiering,
följa upp resultat,
rätta fel även när rättelsen är politiskt obekväm.
Politik ska inte bygga på att människor måste gissa. Invånarna ska kunna se vad som föreslås, vad det kostar, vem som ansvarar och hur resultatet ska kontrolleras.
källa: Stjärnpartiet Sverige.se
