Stjärnpartiets partiledare granskar Örkelljunga hårt – inspelat material finns från samtal med Mikael Eskilandersson och Niclas Bengtsson

Stjärnpartiet Sverige begär granskning – inspelade samtal väcker frågor om Örkelljunga kommun

Publicerad den 26 augusti 2026

Stjärnpartiet Sverige anser att ett antal uppgifter om förhållanden i Örkelljunga kommun nu behöver granskas journalistiskt och kontrolleras mot originalinspelningar, offentliga handlingar, ekonomiska underlag och berörda personers egna förklaringar.

Bakgrunden är samtal som Nils Taghinejad, partiledare för Stjärnpartiet Sverige, har haft med bland andra Mikael Eskilandersson, riksdagsledamot med lång erfarenhet av kommunpolitiken i Örkelljunga, samt Niclas Bengtsson, kommunstyrelsens ordförande i Örkelljunga.

Samtalen berör bland annat tidigare socialchef Gabriella Arvidsson, omständigheterna kring hennes avslut i kommunen, uppgifter om ekonomisk ersättning, hur händelseförloppet har beskrivits samt hur frågan tidigare har hanterats och rapporterats.

Det centrala är att relevanta delar av samtalen enligt Nils Taghinejad finns inspelade i original.

Det innebär att journalister som väljer att granska frågan inte behöver förlita sig enbart på vår sammanfattning eller på Nils Taghinejads minnesbild.

De kan lyssna själva.

De kan höra frågorna.

De kan höra svaren.

De kan bedöma sammanhanget.

De kan kontrollera uttalandena mot offentliga handlingar.

Och framför allt kan de kontakta samtliga personer som berörs och låta dem förklara vad de menade och bemöta de uppgifter som framförs.

Det är precis den granskning vi efterfrågar.

Vi skiljer mellan tre saker

För att undvika missförstånd vill Stjärnpartiet Sverige redan från början göra en viktig åtskillnad.

Det finns uppgifter som faktiskt framkommer i inspelade samtal.

Det finns uppgifter som kan kontrolleras genom offentliga handlingar.

Och det finns frågor och påståenden som fortfarande behöver verifieras innan de kan beskrivas som fastställda fakta.

Dessa tre kategorier får inte blandas ihop.

Att någon säger något i ett samtal bevisar inte automatiskt att det som personen säger är objektivt korrekt.

Men ett uttalande från en person med politisk insyn kan vara journalistiskt betydelsefullt och ge anledning att kontrollera saken vidare.

Det är utgångspunkten för denna publicering.

Samtalet med Mikael Eskilandersson

En central del av materialet är ett inspelat samtal med Mikael Eskilandersson.

Eskilandersson är riksdagsledamot och har samtidigt omfattande erfarenhet av kommunpolitiken i Örkelljunga.

Under samtalet kommer diskussionen in på Gabriella Arvidsson och omständigheterna kring hennes avslut i kommunen.

Enligt Nils Taghinejads återgivning av den bevarade inspelningen använder Mikael Eskilandersson under samtalet en formulering som innebär eller kan uppfattas som att Gabriella Arvidsson ”fick sparken”.

Det är ett anmärkningsvärt ordval.

Men här är precision helt avgörande.

Stjärnpartiet Sverige påstår inte att detta uttalande i sig bevisar att Gabriella Arvidsson juridiskt blev avskedad eller uppsagd.

Det vore en slutsats som går längre än vad ett enskilt muntligt uttalande kan bevisa.

Det intressanta är i stället vad som händer därefter.

Enligt Nils Taghinejads uppfattning av samtalet korrigerar eller nyanserar Mikael Eskilandersson snabbt formuleringen.

Även detta finns enligt Nils på inspelningen och bör därför kunna kontrolleras direkt av en journalist.

Det väcker en mycket konkret fråga:

Varför användes den första formuleringen?

Var det bara ett vardagligt och juridiskt oprecist sätt att beskriva ett avslut?

Var det en felsägning?

Eller byggde formuleringen på information eller en uppfattning om vad som faktiskt hade hänt?

Det går inte att avgöra genom spekulation.

Därför bör Mikael Eskilandersson själv få lyssna på den relevanta delen och förklara exakt vad han menade.

Ett ord kan vara journalistiskt viktigt utan att vara ett bevis

Det är viktigt att förstå skillnaden.

Om någon säger att en person ”fick sparken” betyder det inte automatiskt att ett formellt avskedande enligt arbetsrätten har skett.

I vardagligt språk används uttrycket ibland om flera olika situationer.

Det kan handla om en uppsägning.

Det kan handla om en överenskommelse.

Det kan handla om att arbetsgivaren och arbetstagaren har olika uppfattningar om framtiden.

Det kan handla om en omorganisation.

Det kan också vara ett slarvigt ordval.

Därför använder vi inte uttalandet för att slå fast vad som hände.

Vi använder det för att ställa frågan:

Vad hände egentligen?

Gabriella Arvidssons roll går att kontrollera

Det finns delar av historiken som inte behöver bygga på några inspelade telefonsamtal.

Gabriella Arvidssons roll i Örkelljunga kommun har dokumenterats offentligt.

Kommunens egna handlingar kan användas för att fastställa när hon anställdes, vilken befattning hon hade och vilka beslut som fattades.

Det ger en viktig utgångspunkt för fortsatt granskning.

Nästa journalistiska steg är därefter att följa tidslinjen framåt.

När förändrades situationen?

Vilka diskussioner fördes?

Vilka beslut fattades?

Vilka handlingar upprättades?

Och på vilket sätt avslutades hennes anställning eller uppdrag?

Frågan om cirka 1,4 miljoner kronor

En annan central del av materialet gäller uppgifter om en ekonomisk ersättning på omkring 1,4 miljoner kronor.

Även här måste språket vara exakt.

Stjärnpartiet Sverige slår i denna text inte fast att 1,4 miljoner kronor betalades ut på ett visst sätt eller vid ett enda tillfälle.

Det är just sådant som måste kontrolleras mot handlingarna.

Det behöver fastställas vad beloppet i så fall bestod av.

Var det lön under en viss period?

Var det avgångsvederlag?

Var det en kombination av olika ersättningar?

Hur beräknades beloppet?

Under vilken tidsperiod skulle pengarna betalas?

Fanns villkor kopplade till ersättningen?

Vilka beslut fattades?

Vem hade mandat att godkänna överenskommelsen?

Hur redovisades kostnaden?

Detta är inte frågor som behöver besvaras genom politiska spekulationer.

Det borde finnas dokumentation.

Ta fram dokumentationen och låt den tala.

Uppgiften om tystnadsplikt eller överenskommelse

I det material som Nils Taghinejad har diskuterat har även en uppgift aktualiserats om någon form av tystnadsplikt, sekretessbestämmelse eller överenskommelse kring vad som fick sägas om avslutet.

Även här krävs stor försiktighet.

Orden sekretess, tystnadsplikt och avtalsbestämmelse betyder inte nödvändigtvis samma sak juridiskt.

Därför bör ingen av dessa beteckningar användas som ett fastställt faktum innan dokumentationen har kontrollerats.

Men själva uppgiften gör att det finns relevanta frågor:

Finns en skriftlig överenskommelse?

Vilka parter ingick den?

Finns någon bestämmelse som reglerar vad parterna får säga?

Vad omfattar den?

Vilken rättslig grund har den?

Vilka delar är offentliga?

Om någon handling omfattas av sekretess: vilken sekretessbestämmelse åberopas?

Det är frågor som går att undersöka.

Samtalet med Niclas Bengtsson

Materialet omfattar även samtal med Niclas Bengtsson, kommunstyrelsens ordförande i Örkelljunga.

Även hans uttalanden måste behandlas med samma noggrannhet.

Vi tänker inte tillskriva Niclas Bengtsson formuleringar eller slutsatser som går längre än vad originalmaterialet visar.

Därför är vår uppmaning till en granskande journalist densamma:

Lyssna på hela den relevanta delen av samtalet.

Bedöm frågorna och svaren tillsammans.

Kontrollera uppgifterna mot kommunens handlingar.

Låt därefter Niclas Bengtsson själv kommentera dem.

Det är betydligt starkare journalistiskt än att bara publicera vad en politisk motståndare hävdar att han har sagt.

En tidslinje behöver byggas

För att verkligen förstå frågan behöver en journalistisk granskning skapa en fullständig tidslinje.

Den bör åtminstone klarlägga:

1. När Gabriella Arvidsson rekryterades och anställdes.

2. Vilken befattning och vilket ansvar hon hade.

3. När diskussioner om hennes fortsatta anställning började.

4. Vilka politiker och tjänstepersoner som informerades.

5. När ett eventuellt avslut beslutades eller överenskoms.

6. Vilka ekonomiska villkor som gällde.

7. Hur kommunen beskrev händelsen offentligt.

8. Hur medier rapporterade om saken.

9. Hur personer med politisk insyn beskriver händelsen i dag.

10. Om dessa olika beskrivningar överensstämmer med varandra och med dokumentationen.

Det är först när den tidslinjen finns som det går att dra säkra slutsatser.

Helsingborgs Dagblads rapportering

Frågan berör också tidigare medierapportering.

Nils Taghinejad har varit i kontakt med personer inom medier för att försöka förstå vilka delar av händelseförloppet som tidigare kontrollerades och hur uppgifterna presenterades.

Det innebär inte att Stjärnpartiet Sverige påstår att Helsingborgs Dagblad eller någon annan redaktion medvetet har lämnat felaktiga uppgifter.

Det skulle kräva belägg.

Däremot anser vi att journalistik måste kunna granskas och kompletteras när nytt material kommer fram.

En redaktion kan ha publicerat en korrekt artikel utifrån den information som fanns tillgänglig vid publiceringstillfället och ändå senare behöva återvända till frågan.

Det är inget misslyckande.

Det är en naturlig del av journalistiskt arbete.

Om originalinspelningarna innehåller uppgifter som inte tidigare varit kända finns det därför anledning att jämföra dem med den tidigare rapporteringen.

P4 Kristianstad och vårt granskningstips

Stjärnpartiet Sverige har även varit i kontakt med P4 Kristianstad.

Vår uppfattning är att materialet bör bedömas som ett möjligt journalistiskt granskningstips och inte enbart som material kopplat till Stjärnpartiet Sveriges kandidatur i valet 2026.

Det finns en viktig skillnad.

Om detta bara handlade om att ett politiskt parti kritiserade sina motståndare skulle det journalistiska värdet vara begränsat.

Men här finns enligt Nils Taghinejad originalinspelningar med uttalanden från personer med politisk insyn.

Därutöver finns kommunala handlingar och ekonomiska uppgifter som bör kunna kontrolleras.

Det gör frågan verifierbar.

Och det är verifierbarheten som är viktig.

Så bör materialet granskas

Stjärnpartiet Sverige efterfrågar inte okritisk publicering.

Vi efterfrågar en metodisk kontroll.

En journalist bör:

Lyssna på originalinspelningarna.

Inte bara läsa vår sammanfattning.

Begära ut kommunens handlingar.

Anställningsbeslut, protokoll, avtal och relevanta ekonomiska underlag.

Fastställa tidslinjen.

Datum är avgörande för att förstå händelseförloppet.

Kontrollera ersättningen.

Inte bara totalsumman utan vad pengarna faktiskt avsåg och hur de skulle betalas.

Undersöka den påstådda överenskommelsen.

Fastställ vad som faktiskt finns skriftligt.

Intervjua Gabriella Arvidsson.

Hon måste själv få möjlighet att beskriva vad som hände.

Intervjua Mikael Eskilandersson.

Han måste få möjlighet att förklara sitt ordval och sammanhanget.

Intervjua Niclas Bengtsson.

Kommunstyrelsens ordförande måste få möjlighet att redogöra för kommunledningens bild.

Ge kommunen möjlighet att svara.

Kommunens officiella förklaring är en central del av granskningen.

Jämför slutligen samtliga uppgifter.

Först därefter bör slutsatser dras.

Våra frågor till Örkelljunga kommun

Stjärnpartiet Sverige vill ha svar på följande:

Hur och varför avslutades Gabriella Arvidssons anställning eller uppdrag?

Vem tog initiativ till processen?

Vilka beslut fattades och när?

Vilka personer deltog i beslutsprocessen?

Fanns en skriftlig överenskommelse?

Vilka ekonomiska villkor omfattade den?

Hur beräknades den ersättning som har diskuterats offentligt?

Betalades den som ett engångsbelopp eller under en längre period?

Vilka delar utgjorde lön, pension, avgångsvederlag eller andra kostnader?

Fanns någon bestämmelse som reglerade vad parterna fick säga om avslutet?

Hur informerades kommunstyrelsen?

Hur informerades kommunfullmäktige, om frågan behandlades där?

Hur informerades kommuninvånarna?

Vilka handlingar kan lämnas ut till allmänheten?

Det här är konkreta frågor.

De bör därför också kunna få konkreta svar.

Våra frågor till Mikael Eskilandersson

Mikael Eskilandersson bör också få möjlighet att själv förklara sitt uttalande.

Vad menade du när du använde formuleringen som Nils Taghinejad uppfattade som att Gabriella Arvidsson hade fått sparken?

Var det ett vardagligt uttryck eller beskrev det information som du hade fått?

Hur uppfattade du själv det som hände kring hennes avslut?

Varför ändrades eller nyanserades formuleringen under samtalet?

Det är inte frågor som ska besvaras åt Mikael Eskilandersson.

Han ska själv få svara på dem.

Våra frågor till Niclas Bengtsson

Även Niclas Bengtsson bör ges möjlighet att redogöra för kommunledningens perspektiv.

Hur beskriver du processen kring Gabriella Arvidssons avslut?

Vilken information hade kommunstyrelsens ledning?

Vilka ekonomiska beslut fattades?

Vilka handlingar finns tillgängliga?

Anser du att kommunens information till allmänheten varit tillräckligt tydlig?

Och framför allt:

Finns det något i de uppgifter som nu framförs som du anser är felaktigt?

Om svaret är ja ska även det redovisas.

Gabriella Arvidsson måste själv få komma till tals

Det är minst lika viktigt att Gabriella Arvidsson själv får möjlighet att beskriva händelseförloppet.

Det handlar trots allt om hennes anställning.

En seriös granskning kan därför inte enbart bygga på vad politiker säger om henne.

Hon bör få möjlighet att svara på bland annat:

Hur beskriver hon själv avslutet?

Vilka ekonomiska villkor gällde?

Fanns en överenskommelse?

Hur upplevde hon kommunens hantering?

Finns det uppgifter i den offentliga diskussionen som hon anser är felaktiga?

Det är först när även hennes version finns med som bilden kan bli komplett.

Kommunala pengar är allmänintresse

När betydande ekonomiska belopp kopplas till avslutet av en hög kommunal chefs anställning finns ett legitimt allmänintresse.

Det betyder inte att ersättningen automatiskt varit felaktig.

Kommuner är arbetsgivare och kan precis som andra arbetsgivare behöva ingå arbetsrättsliga överenskommelser.

Men när skattepengar används måste besluten kunna förklaras.

Invånarna ska kunna få veta vad pengarna avsåg, vilken rättslig eller avtalsmässig grund som fanns och varför kommunen bedömde lösningen som lämplig.

Det är en fråga om demokratisk insyn.

Den större demokratiska frågan

Det finns också ett större perspektiv.

Örkelljunga är en relativt liten kommun.

I mindre kommuner finns ofta kortare avstånd mellan politiker, tjänstepersoner, journalister och invånare.

Det kan vara positivt.

Men det gör också den lokala journalistiken oerhört viktig.

Kommunala beslut får inte bli mindre granskade bara därför att kommunen är liten.

Tvärtom.

Den lokala journalistiken är ofta den enda oberoende aktör som systematiskt kan följa kommunens politiska beslut, ekonomi och makthavare.

Därför behöver lokal journalistik få tillgång till underlagen och våga ställa följdfrågorna.

Vi vill veta vad som faktiskt hände

Stjärnpartiet Sverige har ingen anledning att önska ett visst resultat av granskningen.

Om dokumentationen visar att allt gick till precis på det sätt som kommunen tidigare beskrivit ska det redovisas.

Om Mikael Eskilanderssons formulering bara var en felsägning ska även det framgå.

Om uppgiften om en tystnadsförbindelse visar sig vara felaktig ska den rättas.

Om beloppet på omkring 1,4 miljoner kronor har beskrivits på ett missvisande sätt ska den korrekta ekonomiska konstruktionen redovisas.

Men om dokumentationen i stället visar att viktiga omständigheter tidigare inte blivit offentligt belysta finns ett lika tydligt ansvar att rapportera om det.

Vi söker alltså inte en förutbestämd slutsats.

Vi söker ett verifierbart svar.

Originalmaterial framför andrahandsuppgifter

Det är därför inspelningarna är så viktiga.

I stället för att människor ska diskutera vad någon påstås ha sagt kan en granskande redaktion gå tillbaka till originalet.

Vad var frågan?

Vad blev svaret?

Kom en följdfråga?

Ändrades formuleringen?

Vilket sammanhang hade uttalandet?

Det är den typen av detaljer som avgör hur ett uttalande rättvist ska förstås.

Ingen ska tillskrivas ord som personen inte har sagt.

Men ingen relevant formulering ska heller försvinna därför att den senare visar sig vara obekväm.

Rätten till bemötande gäller alla

Stjärnpartiet Sverige vill därför slå fast en princip som gäller genom hela denna fråga:

Alla berörda ska få möjlighet att bemöta uppgifterna innan några slutliga slutsatser dras.

Det gäller Mikael Eskilandersson.

Det gäller Niclas Bengtsson.

Det gäller Gabriella Arvidsson.

Det gäller Örkelljunga kommun.

Det gäller medier vars tidigare rapportering diskuteras.

Och samma princip gäller Stjärnpartiet Sverige och Nils Taghinejad.

Om vi framför en uppgift som dokumentationen visar är fel ska den rättas.

Det är inte en svaghet.

Det är en grundförutsättning för trovärdighet.

Därför publicerar Stjärnpartiet Sverige denna redogörelse

Vi publicerar detta därför att vi anser att frågorna har ett legitimt allmänintresse.

Det handlar om ledningen av en kommunal verksamhet.

Det handlar om en högt uppsatt kommunal chef.

Det handlar om offentliga pengar.

Det handlar om politiskt ansvar.

Det handlar om uttalanden från personer med politisk insyn.

Det handlar om vad offentliga handlingar kan visa.

Och det handlar om journalistikens möjlighet att kontrollera om olika versioner av samma händelse stämmer överens.

Vi vill inte att människor ska välja vilken berättelse de tror på.

Vi vill att dokumentationen ska granskas.

Vår uppmaning till medierna

Till P4 Kristianstad, Helsingborgs Dagblad och andra redaktioner som bedömer att frågan ligger inom deras journalistiska bevakning är vår uppmaning därför enkel:

Ta del av originalmaterialet.

Begär ut handlingarna.

Kontrollera ekonomin.

Bygg tidslinjen.

Intervjua de berörda.

Ställ följdfrågorna.

Och låt därefter fakta avgöra om det finns en historia att publicera.

Vi begär inte att en journalist ska hålla med Stjärnpartiet Sverige.

En journalist ska inte arbeta för vårt parti.

Journalisten ska granska oss också.

Det enda vi begär är att materialet bedöms utifrån sitt innehåll och att de konkreta uppgifter som går att kontrollera faktiskt kontrolleras.

Öppenhet stärker demokratin

Politiker måste tåla granskning.

Kommuner måste tåla granskning.

Politiska partier måste tåla granskning.

Och även tidigare journalistiska uppgifter måste kunna kontrolleras på nytt när nytt material kommer fram.

Ingen offentlig aktör ska vara immun mot relevanta frågor.

Samtidigt får granskning aldrig förvandlas till ryktesspridning eller personangrepp.

Det är därför vi gång på gång återkommer till samma grundläggande metod:

Originalinspelningar.

Offentliga handlingar.

Ekonomiska underlag.

Tidslinje.

Bemötande från samtliga berörda.

Därefter slutsatser.

Stjärnpartiet Sverige kommer fortsätta begära svar

Vi anser att materialet från samtalen den 26 augusti 2026 har skapat frågor som förtjänar att tas på allvar.

Vi säger inte att varje fråga kommer att leda till avslöjanden.

Vi säger inte att någon redan är bevisad skyldig till felaktigheter.

Vi säger något betydligt enklare:

Det finns frågor som går att kontrollera. Kontrollera dem.

Om allt visar sig vara korrekt hanterat ska allmänheten få veta det.

Om något tidigare har missförståtts ska det klarläggas.

Om någon uppgift visar sig vara fel ska den rättas.

Och om en oberoende granskning visar att relevanta omständigheter inte tidigare blivit kända för kommuninvånarna ska även det redovisas.

Det är vad offentlighet och journalistisk granskning är till för.

Vi tänker därför fortsätta efterfråga svar.

Inte genom att döma människor på förhand.

Inte genom spekulation.

Utan genom att ställa frågor som går att besvara med dokumentation.

Vad sades?

Vad beslutades?

Vad betalades?

Vad dokumenterades?

Vad kommunicerades till allmänheten?

Och överensstämmer dessa delar med varandra?

Det är kärnan i den granskning som Stjärnpartiet Sverige efterfrågar.

Låt originalmaterialet granskas. Låt handlingarna kontrolleras. Låt alla berörda svara. Och låt fakta avgöra.

Nils Taghinejad
Partiledare
Stjärnpartiet Sverige