REGION SKÅNE 2026–2030: VÅRD I TID, PERSONAL SOM ORKAR OCH EKONOMI I BALANS

Stjärnpartiet Sverige går till regionval på en krävande princip: patienten ska få vård efter behov, personalen ska ha villkor som gör vården möjlig och varje ny krona ska ha redovisad finansiering. Nya kömål ska föregås av bemanning, kompetens, arbetsmiljö och fungerande vårdflöden. Resultatet ska följas öppet.

Det betyder inte att vårdpersonalen ska gå före svårt sjuka patienter i den medicinska bedömningen. Hälso- och sjukvårdslagen och patientlagen ger den som har störst behov företräde. Personalens arbetsvillkor måste däremot förbättras innan politiken lägger nya ofinansierade produktionskrav på verksamheten.

Ett litet parti behöver inte bygga symbolpolitikens mikrovågsugn för att värma gårdagens kalla besked. Ett mikroparti ska göra sina mandat värdefulla genom att lägga genomräknade förslag, förhandla sak för sak och redovisa hur varje politisk röst används. Vår politik ska hålla mot lagstiftning, kollektivavtal, medicinska prioriteringar och en verklig budget.

DETTA ÄR REGIONPOLITIK – OCH DETTA ÄR DET INTE

Region Skåne ansvarar bland annat för hälso- och sjukvård, regional tandvård, kollektivtrafik, regional utveckling och delar av kulturen. Kommunerna ansvarar bland annat för skolan, socialtjänsten och äldreomsorgen. Staten ansvarar för exempelvis lagstiftning, statsbidrag, stora delar av järnvägsinfrastrukturen och universitetens rättsliga ställning.

Stjärnpartiet Sverige lovar därför inte sådant som kommunfullmäktige eller riksdagen måste besluta om. Regionen beslutar om regionskatten, men inte om kommunalskatten i Örkelljunga, Klippan eller Båstad. Regionen kan samarbeta med Lunds universitet, men kan inte skapa ett nytt universitet genom ett namnbyte. Regionen kan påverka kollektivtrafiken, men staten ansvarar för stora delar av järnvägsfrågorna.

UTGÅNGSLÄGET: STORA RESURSER, FÖRBÄTTRINGAR OCH ALLVARLIGA BRISTER

Region Skånes budget för 2026 omfattar 57,49 miljarder kronor i skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag. Regionskatten är 11,18 kronor per intjänad hundralapp.

Av 57,13 miljarder kronor i regionbidrag går 49,71 miljarder till hälso- och sjukvården och 4,01 miljarder till kollektivtrafiken. Resultatet budgeteras till 1,15 miljarder kronor enligt fullfonderingsmodellen och 262 miljoner kronor enligt balanskravsmodellen.

Detta är ingen fri reformkassa. Regionen måste hantera tidigare underskott, pensioner, investeringar och en växande skuldsättning.

Region Skånes årsredovisning för 2025 visar både förbättringar och varningssignaler:

• Andelen patienter som fick ett första specialistbesök inom 90 dagar ökade från 67 procent i december 2024 till knappt 76 procent i december 2025.

• Antalet väntande till ett första specialistbesök minskade från cirka 76 000 till 59 500 personer.

• Andelen patienter som fick operation eller annan behandling inom 90 dagar ökade från 51 till 59 procent.

• Cirka 24 000 patienter väntade fortfarande på operation eller annan åtgärd vid utgången av 2025.

• Primärvårdens medicinska bedömning inom tre dagar låg i genomsnitt på 86 procent.

• Telefontillgängligheten i primärvården låg på 95 procent.

• Regionens ekonomiska resultat var minus 699 miljoner kronor, vilket var 1,339 miljarder kronor sämre än budget.

• Hälso- och sjukvårdssektorns budgetavvikelse var minus 2,283 miljarder kronor.

• Regionen hade 38 166 månadsavlönade medarbetare.

• Sjukfrånvaron var 5,70 procent och den externa personalomsättningen 5,9 procent.

• Kostnaden för inhyrd personal i den förvaltningsdrivna verksamheten minskade från 255,5 miljoner kronor 2024 till 100,3 miljoner kronor 2025.

• Skånetrafiken hade 171,6 miljoner resor under året.

• Kollektivtrafikens självfinansieringsgrad var 54,1 procent, men marknadsandelen sjönk till 27 procent.

• Punktligheten var 81 procent för Öresundståg och 90 procent för Pågatåg.

Regionens revisorer bedömde att endast ett av tre finansiella mål uppnåddes 2025 och att balanskravet inte klarades. Det ackumulerade negativa balanskravsresultatet uppgick till 8,328 miljarder kronor.

Revisorerna har även pekat på otillräcklig ekonomistyrning, särskilt i sjukhusstyrelserna, svaga ekonomiska incitament och otydliga politiska prioriteringar.

Köerna har minskat enligt flera mått, hyrpersonalkostnaderna har pressats ned och primärvårdens telefontillgänglighet är hög. Men en förbättring är inte samma sak som måluppfyllelse. Under 2025 fick 41 procent av patienterna fortfarande inte sin operation eller åtgärd inom 90 dagar. Ekonomin avvek med miljardbelopp och tågpunktligheten missade målen.

TRE MANDATPERIODER – VAD POLITIKEN LÄMNADE EFTER SIG

Resultaten påverkas av konjunktur, pensionskostnader, statsbidrag, pandemin och ändrade mätmetoder. Jämförelsen visar det politiska ansvaret, men tillskriver inte varje krona eller väntedag ett enskilt parti.

Mandatperioden 2014–2018

Socialdemokraterna och Miljöpartiet ledde Region Skåne.

År 2018 redovisade regionen ett resultat på minus 90 miljoner kronor mot budgeterade plus 395 miljoner kronor.

Cirka 81 procent fick ett första specialistbesök inom 90 dagar. Cirka 67,2 procent fick operation eller annan åtgärd inom 90 dagar. Regionens mål var 95 procent.

Regionen hade 34 106 månadsavlönade och kostnaden för hyrpersonal var cirka 388,6 miljoner kronor.

Både tillgänglighetsmålen och de ekonomiska målen missades.

Mandatperioden 2018–2022

Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna styrde Region Skåne.

Regionskatten höjdes 2019 från 10,69 till 11,18 kronor per hundralapp.

År 2022 redovisade regionen ett positivt resultat på 2,897 miljarder kronor. Tillgängligheten var samtidigt omkring 69 procent till ett första specialistbesök och cirka 52 procent till operation eller annan åtgärd.

Regionen hade 36 147 månadsavlönade.

Bokslutet var starkare, men tillgängligheten var fortfarande svag. Coronapandemin och tillfälliga statsbidrag gör direkta jämförelser svårare.

Mandatperioden 2022–2026

Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna styr Region Skåne med stöd av Sverigedemokraterna i budgetfrågor.

År 2025 var resultatet minus 699 miljoner kronor. Knappt 76 procent fick ett första specialistbesök inom 90 dagar och 59 procent fick operation eller åtgärd inom 90 dagar.

Regionen hade 38 166 månadsavlönade och kostnaden för hyrpersonal hade minskat kraftigt.

Köutvecklingen har gått i rätt riktning, men vårdgarantin, ekonomin och sjukhusstyrningen är fortfarande inte i mål.

Det blocköverskridande misslyckandet är att tillgänglighetsmålen alltför ofta har saknat säkrad bemanning, tillräckliga vårdplatser, fungerande diagnostik och ekonomisk kontroll. Budgetavvikelser har tillåtits fortsätta för länge och stora byggprojekt har förändrats under genomförandet.

Stjärnpartiet Sverige ska bedöma varje regionstyre – även ett styre som vi själva påverkar – efter samma öppna och mätbara krav.

MODERATERNAS KÖBUDSKAP: POSITIV RIKTNING ÄR INTE SAMMA SAK SOM FÄRDIGT ARBETE

Moderaterna i Skåne uppger i en partipolitisk artikel att nästan 25 000 färre personer står i vårdkö jämfört med valet 2022. Enligt Moderaterna motsvarar det en minskning på mer än 20 procent.

Detta är ett partipolitiskt påstående och inte en publicerad vetenskaplig studie. Uppgiften måste kontrolleras mot samma definitioner, datum, vårdområden och datakvalitet under hela jämförelseperioden.

Stjärnpartiet Sverige välkomnar varje verklig minskning av vårdköerna. Vi nöjer oss däremot inte med att redovisa ett enda sammanlagt antal.

Varje månad ska invånarna kunna se:

• Hur många patienter som väntar.

• Hur stor andel som får vård inom vårdgarantin.

• Medianväntetiden inom varje verksamhet.

• Väntetiden för de tio procent som har väntat längst.

• Antalet ombokningar som vården orsakat.

• Antalet medicinskt motiverade återbesök som har skjutits upp.

• Resultaten uppdelade efter vårdområde, sjukhus och vårdgivare.

Vårdgarantin anger tidsgränser, men ersätter aldrig den medicinska behovsprioriteringen.

Stjärnpartiet Sveriges modell är att först förbättra bemanningen, arbetsmiljön, schemaläggningen, patientflödena, diagnostiken och operationskapaciteten. Därefter ska tydliga produktions- och tillgänglighetsmål ställas.

Att enbart pressa personalen kan ge bättre siffror på kort sikt men leda till uppsägningar, sjukskrivningar och kompetensförlust på längre sikt.

Bättre lön gör inte automatiskt varje arbetstimme effektivare. Däremot kan bättre lön förbättra rekryteringen, kontinuiteten och möjligheten att behålla erfaren personal. Det är hela den kedjan som ska mätas.

PERSONALKONTRAKTET: HÖGRE LÖN DÄR BEHOVET ÄR STÖRST

Region Skånes direkta lönekostnad var cirka 20,624 miljarder kronor 2025. Med en beräknad arbetsgivaromkostnad på 43,65 procent blir en generell lönehöjning betydligt dyrare än den procentsats som syns på lönebeskedet.

En generell löneökning på 10 procent skulle kosta cirka 2,06 miljarder kronor i direkt lönekostnad och cirka 2,96 miljarder kronor inklusive arbetsgivaromkostnader.

En generell löneökning på 15 procent skulle kosta cirka 3,09 miljarder kronor i direkt lönekostnad och cirka 4,44 miljarder kronor inklusive arbetsgivaromkostnader.

En generell löneökning på 25 procent skulle kosta cirka 5,16 miljarder kronor i direkt lönekostnad och cirka 7,41 miljarder kronor inklusive arbetsgivaromkostnader.

En generell löneökning på 70 procent skulle kosta cirka 14,44 miljarder kronor i direkt lönekostnad och cirka 20,74 miljarder kronor inklusive arbetsgivaromkostnader.

En generell höjning på 70 procent skulle alltså motsvara mer än en tredjedel av Region Skånes samlade skatteintäkter. Det är inte ett ekonomiskt trovärdigt vallöfte.

Stjärnpartiet Sverige föreslår i stället en fullt finansierad och riktad lönesatsning på högst 2,4 miljarder kronor per år när den är fullt genomförd.

Vår föreslagna lönetrappa:

• Medarbetare med en heltidslön under 32 000 kronor prioriteras för en riktad löneförstärkning på upp till 25 procent.

• Medarbetare med en heltidslön mellan 32 000 och 38 000 kronor prioriteras för en höjning på upp till 15 procent.

• Patientnära bristyrken med löner mellan 38 000 och 45 000 kronor prioriteras för en höjning på upp till 10 procent.

• Lönetrappan ska jämnas ut så att ingen missgynnas av att ligga strax över en beloppsgräns.

• De exakta yrkesgrupperna, nivåerna och införandetakten ska förhandlas kollektivt och kontrolleras mot anonymiserade lönedata.

• Ingen som tjänar mer än 55 000 kronor i månaden ska få del av den extra regionala lönesatsningen.

• Centralt avtalade löneökningar kan Region Skåne inte ensidigt upphäva.

• Vid frivillig tjänstgöring under i förväg definierade kritiska bristpass ska ett tidsbegränsat tillägg på upp till 70 procent av den ordinarie timlönen kunna införas efter förhandling.

Det sistnämnda är ett särskilt kapacitetstillägg för frivill tjänstgöring – inte en generell höjning av grundlönen.

Stjärnpartiet Sverige lovar inte tvingande längre normalarbetstid. Långa arbetspass, omfattande nattarbete och återkommande övertid kan öka risken för ohälsa.

Deltidsanställda som vill arbeta mer ska i stället erbjudas möjlighet till högre sysselsättningsgrad. Scheman ska publiceras tidigare, frivilliga extrapass ska ersättas bättre och onödig administration ska tas bort.

Varje förändring av arbetstid eller kapacitet ska riskbedömas och följas upp genom sjukfrånvaro, personalomsättning, arbetsmiljöavvikelser och patientsäkerhet.

BESPARINGSPLAN: 3,4 MILJARDER KRONOR I VERIFIERBAR ÅRLIG EFFEKT

Region Skåne köper varor och tjänster för mer än 30 miljarder kronor per år. Regionens revisorer har visat brister kring direktupphandlingar. Detta är en allvarlig kontrollrisk, men inte ett bevis för att varje upphandlad krona kan sparas.

Stjärnpartiet Sveriges mål är en varaktig årlig besparing eller produktivitetsförbättring på sammanlagt 3,4 miljarder kronor till 2030, jämfört med en oförändrad kostnadsutveckling.

Besparingsområden:

• Avtalstrohet, samordnad upphandling och prisanalys: 450 miljoner kronor.

• Färre chefsled och minskad administration genom naturliga avgångar: 300 miljoner kronor.

• Minskade konsultkostnader, bättre IT-styrning och stopp för projekt med låg nytta: 300 miljoner kronor.

• Bättre operationsplanering, diagnostik och lokalutnyttjande: 450 miljoner kronor.

• Färre undvikbara återinläggningar och bättre utskrivningsprocesser: 350 miljoner kronor.

• Bättre läkemedelsavtal, lagerstyrning och minskad kassation: 250 miljoner kronor.

• Minskad energianvändning och effektivare fastighetsdrift: 200 miljoner kronor.

• Lägre kostnader för hyrpersonal, övertid och personalomsättning: 250 miljoner kronor.

• Kontroll av felaktiga ersättningar, välfärdsbrott och avtalsbrott: 200 miljoner kronor.

• Effektivare trafikavtal, depåer, energianvändning och fordonsutnyttjande: 250 miljoner kronor.

• Minskade kostnader för kommunikation, resor och bidrag utanför kärnuppdraget: 100 miljoner kronor.

• Gemensam kapacitets- och prisstyrning av köpt vård: 300 miljoner kronor.

Sammanlagd målsättning: 3,4 miljarder kronor per år när planen är fullt genomförd.

Detta är besparingsmål och inte redan tillgängliga pengar. En besparing får inte räknas förrän det finns ett politiskt beslut, en låst jämförelsenivå och en verifierad helårseffekt.

Effektiviseringar som redan ingår i Region Skånes beslutade budget får inte räknas en gång till. Försämrad kvalitet, uppskjutna kostnader eller obetalt merarbete för personalen är inte besparingar.

Införandet ska ske stegvis:

• År ett: 800 miljoner kronor i verifierad årlig effekt.

• År två: 1,8 miljarder kronor.

• År tre: 2,8 miljarder kronor.

• År fyra: 3,4 miljarder kronor.

När planen är fullt genomförd används högst:

• 2,4 miljarder kronor till personalkontraktet.

• 650 miljoner kronor till vårdköer och kapacitetsförstärkningar.

• 200 miljoner kronor till kollektivtrafikens robusthet.

• 150 miljoner kronor till en reserv mot prognosfel.

Om besparingarna blir lägre ska reformtakten anpassas. Regionens resultatkrav får inte överges.

Budgeterade överskott får inte användas två gånger. Permanenta utgifter ska finansieras med permanenta intäkter eller verifierade permanenta effektiviseringar.

SKATTEN: NEJ TILL FEM KRONOR I PANIKHÖJNING OCH NEJ TILL OFINANSIERADE SÄNKNINGAR

Med Region Skånes beräknade skattebas för 2026 motsvarar en regional skattepunkt ungefär 3,85 miljarder kronor per år.

En höjning med fem kronor per intjänad hundralapp skulle statiskt motsvara cirka 19,25 miljarder kronor om året.

För en person med en beskattningsbar månadsinkomst på 30 000 kronor skulle fem extra skattepunkter motsvara cirka 1 500 kronor mer i skatt varje månad före effekterna av eventuella avdrag.

Det är inte en rimlig förstahandslösning.

Stjärnpartiet Sverige föreslår därför ingen höjning av regionskatten med fem kronor. Vi lovar inte heller en stor omedelbar skattesänkning samtidigt som underskott ska återställas, sjukhusinvesteringar finansieras och personalens löner förbättras.

En framtida sänkning av regionskatten ska kunna genomföras i steg om högst tio öre. Tio öre motsvarar statiskt cirka 385 miljoner kronor per år.

En skattesänkning får genomföras först när:

• Tidigare negativa balanskravsresultat återställs enligt plan.

• Regionens beslutade resultatmål uppnås.

• Personal- och köreformerna är varaktigt finansierade.

• Investeringarna kan finansieras utan en osund skuldökning.

Regionfullmäktige kan endast besluta om regionskatten. Kommunalskatten beslutas av respektive kommunfullmäktige. Därför blandar Stjärnpartiet Sverige inte samman Örkelljungas, Klippans eller Båstads kommunalskatt med Region Skånes budget.

SJUKHUSEN: BYGG VÅRD – INTE BARA BYGGNADER

Helsingborg

Detaljplanen för det nya sjukhusområdet i Östra Ramlösa antogs i april 2024. Region Skånes nuvarande ambition är att verksamheter ska kunna vara i drift på området under 2037.

Sjukhusprojektet har genomgått flera omtag. I investeringsplanen för 2026 finns cirka 842 miljoner kronor för åtgärder på det befintliga sjukhusområdet och 514 miljoner kronor i planeringsutrymme för det nya området.

De 514 miljonerna är inte den slutliga kostnaden för ett färdigt sjukhus.

Före en irreversibel byggstart kräver Stjärnpartiet Sverige:

• Ett fullständigt kliniskt verksamhetsprogram.

• En kapacitetsprognos som sträcker sig till minst 2050.

• En kvalitetssäkrad total kostnadsram med osäkerhetsintervall.

• En långsiktig finansieringsplan.

• En kollektivtrafik- och tillgänglighetsplan.

• En plan för kompetensförsörjningen.

• En plan för teknisk försörjning och krisberedskap.

• En plan för det befintliga sjukhusområdet.

Varje etapp ska kunna förändras eller stoppas om kostnaderna, vårdbehoven eller riskerna förändras. Redan använda pengar får inte bli ett automatiskt argument för att fortsätta med ett dåligt alternativ.

Det befintliga Helsingborgs lasarett ska hållas säkert och funktionellt fram till en verklig flytt. Patienterna kan inte vänta på fungerande vård till 2037.

Malmö

Sjukhusutbyggnaden i Malmö visar varför kostnader och förändrad omfattning måste redovisas var för sig.

År 2013 beslutade regionfullmäktige om en ram på omkring sex miljarder kronor. Projektet utökades därefter. År 2017 fattades beslut om en större byggnadsinvestering på drygt tolv miljarder kronor.

Hela skillnaden är därför inte en ren kostnadsökning eftersom projektets omfattning förändrades. Det vore samtidigt fel att dölja hur förändringarna påverkade slutkostnaden.

För Malmöprojektet ska regionen redovisa:

• Den ursprungliga ekonomiska ramen.

• Beslutade tillägg.

• Förändrad omfattning.

• Byggkostnadsindex.

• Aktuell slutprognos.

• Ekonomisk reserv.

• Förväntad medicinsk och verksamhetsmässig nytta.

Lund och hela Skåne

Lund behöver en långsiktig plan för högspecialiserad vård, kvinnosjukvård, neonatalvård, infektionssjukvård, laboratorier, forskning och utbildning.

Utvecklingen vid Smörlyckan ska prövas stegvis tillsammans med Lunds kommun och Lunds universitet. Tidiga planeringsanslag får inte presenteras som om hela projektet redan är finansierat.

Helsingborg, Kristianstad, Hässleholm, Ystad, Trelleborg, Landskrona och Ängelholm ska samtidigt få tydliga uppdrag inom ett skånskt akademiskt vårdnätverk.

Namnet ”Skånes universitet” bör däremot inte användas som namn för regionens sjukhus. Campus Helsingborg är en del av Lunds universitet och inte ett regionägt universitet. Ordet universitet beskriver en särskild utbildnings- och forskningsorganisation.

Ett missvisande namn skapar varken forskning, utbildning eller bättre vård.

Stjärnpartiet Sveriges förslag är i stället:

UNIVERSITETSSJUKVÅRD SKÅNE – ETT AKADEMISKT VÅRDNÄTVERK

Skånes universitetssjukhus i Malmö och Lund behåller sitt nuvarande namn.

Andra sjukhus och psykiatriska verksamheter ska kunna få ställning som akademiska noder eller universitetssjukvårdsenheter när de uppfyller öppna och kontrollerbara krav.

Kraven ska bland annat omfatta:

• Universitetsanställda kliniker och forskare.

• Tillräcklig handledningskapacitet.

• Kliniska prövningar.

• Vetenskaplig produktion.

• Forskningsinfrastruktur.

• Utbildningsplatser.

• Dokumenterad patientnytta.

Innehållet och kvaliteten ska komma före varumärket.

160 KONKRETA VALLÖFTEN FÖR REGION SKÅNE

Samtliga löften ligger inom Region Skånes eget ansvar eller är uttryckligen formulerade som förhandling och samverkan. Varaktiga utgifter kräver verifierad och varaktig finansiering.

SJUKVÅRD, TANDVÅRD OCH PATIENTRÄTT – LÖFTE 1–60

1. Vi inför en offentlig köpanel varje månad med antal väntande, andel inom vårdgarantin, medianväntan och de tio procent som väntat längst.

2. Vi redovisar köerna per specialitet, sjukhus och vårdgivare utan att röja patientuppgifter.

3. Vi kontaktar patienter som närmar sig 60 dagars väntan och erbjuder aktiv vårdlotsning.

4. Vi mäter ombokningar som regionen orsakar och sätter ett årligt minskningsmål för varje förvaltning.

5. Vi ger patienter med flera samtidiga vårdkontakter en namngiven samordnande kontakt när lagstiftningen och vårdbehovet medger det.

6. Vi inför en gemensam digital väntelista så att ledig vårdkapacitet kan användas i hela Skåne.

7. Vi låter medicinskt ansvariga, inte ekonomiska schabloner, avgöra vilka patienter som kan flyttas mellan vårdgivare.

8. Vi öppnar frivilligt bemannade kvälls- och helgmottagningar där köstatistiken visar att de ger verklig extra kapacitet.

9. Vi kräver att köpt vård redovisar komplikationer, återbesök och totalkostnad – inte bara antalet utförda behandlingar.

10. Vi publicerar även uppföljning av återbesök som vården beslutat ska genomföras inom en viss tid.

11. Vi säkrar snabbspår vid misstänkt cancer och följer ledtiderna för varje standardiserat vårdförlopp.

12. Vi ger kontaktsjuksköterskor tillräcklig tid och mäter hur många cancerpatienter som verkligen får en sådan kontakt.

13. Vi bygger en regional kapacitetsplanering för radiologi, patologi och laboratorier så att diagnostiken inte blir en dold flaskhals.

14. Vi inför gemensam prioritering av operationssalar med skydd för akuta och medicinskt högst prioriterade patienter.

15. Vi redovisar inställda operationer och orsaken: bemanning, vårdplats, utrustning, patientskäl eller annan orsak.

16. Vi sätter mål för att minska vårdrelaterade infektioner och publicerar riskjusterade resultat för varje sjukhus.

17. Vi finansierar utskrivningssamordnare på enheter med många undvikbara återinläggningar.

18. Vi träffar tydliga samverkansöverenskommelser med kommunerna om läkemedel, hjälpmedel och kontaktvägar vid utskrivning.

19. Vi stärker mobila team för sköra äldre där utvärderingen visar färre akutbesök och tryggare vård.

20. Vi ger primärvården fleråriga ersättningsvillkor och minskar förändringar mitt under verksamhetsåret.

21. Vi viktar primärvårdens ersättning tydligare efter vårdtyngd och socioekonomiska behov.

22. Vi redovisar läkar- och sjuksköterskekontinuitet på vårdcentralerna med gemensamma mått.

23. Vi prioriterar fast läkarkontakt för patienter med störst medicinska behov och bygger därefter ut kapaciteten.

24. Vi skyddar möjligheten till fysiska besök. Digital vård ska vara ett verktyg och ett val, inte en spärr mot fysisk undersökning.

25. Vi kräver medicinsk utvärdering och redovisning av kostnaden per löst vårdbehov för större digitala vårdtjänster.

26. Vi samordnar primärvård, neurologi och rehabilitering för patienter med långvarig huvudvärk.

27. Vi tar fram en regional plan för öron-, näs- och halssjukvården med gemensamma remisskriterier och kapacitetsuppgifter.

28. Vi ökar hörselrehabiliteringens kapacitet där väntetiderna överskrider regionens mål.

29. Vi inför samma öppna uppföljning för ögonsjukvården, inklusive grå starr, glaukom och medicinsk retina.

30. Vi kartlägger ortopedins hela vårdflöde från fysioterapi och bilddiagnostik till operation och rehabilitering.

31. Vi reserverar operationskapacitet för ortopediska patienter som väntat längst när den medicinska prioriteringen är likvärdig.

32. Vi skapar en sammanhållen vårdväg för långvariga mag- och tarmsymtom med tydliga kriterier för endoskopi.

33. Vi följer väntetiden till gastroenterologi, endoskopi och behandling som tre separata ledtider.

34. Vi garanterar att akutpsykiatrisk bedömning finns tillgänglig dygnet runt i hela Skåne genom fysiska och mobila resurser.

35. Vi bygger fler intensiva öppenvårdsalternativ för patienter med psykos för att förebygga tvångsvård och återinläggning.

36. Vi mäter väntan till den första behandlingen – inte bara till det första bedömningssamtalet – för depression och ångest.

37. Vi inför en regional tidsgräns för återkoppling efter ett besök på psykiatrisk akutmottagning och följer att tidsgränsen hålls.

38. Vi stärker samordningen mellan beroendevården och psykiatrin så att patienter med samsjuklighet inte avvisas mellan olika verksamheter.

39. Vi säkrar långsiktig finansiering av evidensbaserad LARO-vård med medicinsk uppföljning och kontroll mot läckage.

40. Vi ökar tillgången till psykologisk behandling i primärvården där behovsanalysen visar störst brist.

41. Vi redovisar beläggning, överbeläggning och utlokaliserade patienter inom vuxenpsykiatrin varje månad.

42. Vi förbättrar övergången från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin genom en gemensam plan senast sex månader före överföringen.

43. Vi kortar väntan till bedömning och behandling inom BUP utan att sänka kraven på utredningskvalitet.

44. Vi ger rättspsykiatrin en flerårig kompetens- och säkerhetsplan som även omfattar rehabilitering och utslussning.

45. Vi följer användningen av tvångsåtgärder på varje klinik och kräver en handlingsplan vid omotiverade skillnader.

46. Vi inför en gemensam regional suicidpreventiv uppföljning efter självmordsförsök.

47. Vi stärker ambulanssjukvårdens medicinska dirigering och följer responstiderna efter medicinsk prioritet och geografi.

48. Vi säkrar reservkapacitet för ambulanser, drivmedel, läkemedel, el, vatten och kommunikation under kriser.

49. Vi publicerar patientsäkerhetsmått tillsammans med produktionsmått så att kortare köer aldrig köps genom sämre kvalitet.

50. Vi ger återkommande klagomål till patientnämnden en ansvarig nämnd, en tidsatt åtgärd och en offentlig återrapportering.

51. Vi gör journalinformationen begripligare och ger patienter en tydlig väg för att begära rättelse av sakfel.

52. Vi kräver tillgänglig patientinformation på lätt svenska och relevanta språk när patientsäkerheten kräver det.

53. Vi säkrar tillgången till professionell tolk efter medicinska behov och följer kvalitet, kostnader och uteblivna besök.

54. Vi genomför en årlig jämlikhetsanalys av väntetider och behandlingsresultat utifrån kön, ålder, bostadsområde och funktionsnedsättning när tillgängliga data medger det.

55. Vi ger kvinnosjukvården en kapacitetsplan för förlossningsvård, eftervård, endometrios och klimakterievård.

56. Vi garanterar strukturerad eftervård efter förlossning med riskbaserad fysisk uppföljning.

57. Vi bygger ut smärtvården och rehabiliteringen utifrån mätbar funktion och patientnytta.

58. Vi stoppar automatiska neddragningar av habiliteringen när behoven ökar och kräver en offentlig behovsprognos.

59. Vi utvecklar tandvårdens förebyggande arbete för barn och informerar aktivt om regionens särskilda tandvårdsstöd.

60. Vi låter en oberoende medicinsk revision granska minst tre större köinsatser varje år och offentliggöra resultaten.

VÅRDPERSONAL, ARBETSMILJÖ OCH LEDARSKAP – LÖFTE 61–90

1. Vi inför den riktade lönetrappan inom en fullt finansierad ram på högst 2,4 miljarder kronor per år.

2. Vi prioriterar undersköterskor, skötare, vårdnära servicepersonal, medicinska sekreterare, biomedicinska analytiker och andra identifierade bristgrupper.

3. Vi redovisar före beslut hur många heltidsanställda varje lönenivå omfattar och reformens samlade arbetsgivarkostnad.

4. Vi ger ingen extra regional löneförstärkning från satsningen till den som tjänar mer än 55 000 kronor i månaden.

5. Vi fryser diskretionära lönelyft för den högsta regionledningen när både ekonomi- och tillgänglighetsmålen missas.

6. Vi publicerar lön, pension, avgångsvillkor och sidouppdrag för regionens högsta chefer enligt gällande offentlighetsregler.

7. Vi erbjuder önskad högre sysselsättningsgrad innan samma behov täcks genom ny tim- eller hyrbemanning.

8. Vi förbjuder schemamodeller som bygger på återkommande beordrad övertid som normal bemanningslösning.

9. Vi publicerar grundscheman minst åtta veckor i förväg, med undantag för verkliga och dokumenterade nödlägen.

10. Vi ersätter frivilliga kritiska bristpass med förhandlade tillägg och följer effekten på hälsa och säkerhet.

11. Vi genomför en arbetsmiljöriskbedömning innan längre arbetspass eller förändrad nattjänstgöring prövas.

12. Vi inför lokala bemanningsnivåer som planeringsstöd där professionen och tillgänglig evidens medger det. Bemanningsnivåerna ersätter aldrig medicinska bedömningar.

13. Vi mäter den faktiska patientnära tiden för varje större yrkesgrupp och minskar dubbeldokumentationen.

14. Vi avskaffar lokala rapporteringskrav som saknar mottagare, rättsligt krav eller påvisad verksamhetsnytta.

15. Vi ger vårdavdelningarna administrativt stöd så att legitimerad personal inte rutinmässigt utför uppgifter som andra kan göra.

16. Vi bygger en regiongemensam intern bemanningspool med fasta anställningar, introduktion och kompetensmatchning.

17. Vi använder hyrpersonal endast vid dokumenterade behov och redovisar kostnader, kontinuitet och patientsäkerhetsrisker.

18. Vi sätter ett tak för hur stor andel av en enhets arbetade timmar som långsiktigt får bygga på extern bemanning.

19. Vi erbjuder strukturerad introduktion och en namngiven handledare till nyexaminerade inom patientnära bristyrken.

20. Vi skyddar handledningstiden för studenter och nya medarbetare i bemanningsplaneringen.

21. Vi finansierar specialistutbildningar mot tjänstgöringsavtal inom verifierade bristområden.

22. Vi skapar tydliga kliniska karriärvägar som inte kräver att skicklig vårdpersonal blir chefer för att kunna höja sina löner.

23. Vi ger erfarna undersköterskor och skötare definierade kompetenssteg med utbildning, ansvar och löneutveckling.

24. Vi ökar antalet utbildningstjänster för specialistsjuksköterskor, psykologer och läkare utifrån en femårig behovsprognos.

25. Vi redovisar vakansgrad, personalomsättning, sjukfrånvaro och övertid för varje förvaltning varje kvartal.

26. Vi kräver en åtgärdsplan när en enhet har hög personalomsättning under två kvartal i följd.

27. Vi inför en snabb och oberoende utredning av allvarliga hot, våld och repressalier mot personal.

28. Vi stärker företagshälsovårdens förebyggande uppdrag och mäter tiden från anmälan till insats.

29. Vi skyddar visselblåsare och redovisar handläggningstider och åtgärder i avidentifierad form.

30. Vi låter fackliga organisationer och skyddsombud följa personalkontraktets resultat utan att ge avkall på arbetsgivaransvaret.

KOLLEKTIVTRAFIK I HELA SKÅNE – LÖFTE 91–125

1. Vi publicerar punktlighet, inställda turer och kapacitetsbrister för tåg- och huvudbusslinjer varje månad.

2. Vi tar fram återhämtningsplaner för Öresundståg och Pågatåg med tydliga delmål mot beslutade punktlighetsmål.

3. Vi skiljer i statistiken mellan fel som beror på fordon, trafikföretag, infrastruktur, väder och obehöriga personer i spårområdet.

4. Vi driver ersättningskrav mot ansvariga parter när avtalade leveranser uteblir.

5. Vi ger resenärer automatisk information om rätten till förseningsersättning i samma kanal som biljetten köptes.

6. Vi prövar automatisk förseningsersättning när regionen redan har tillräckliga biljett- och trafikuppgifter.

7. Vi samordnar tidtabeller vid bytespunkter och mäter missade anslutningar, inte bara varje enskild linjes punktlighet.

8. Vi kräver realistiska vändtider och reservfordon på stråk där mindre störningar ofta sprids till stora delar av trafiken.

9. Vi prioriterar underhåll och fordonsberedskap före nya prestigeprojekt som saknar finansierad drift.

10. Vi redovisar sitt- och ståplatskapaciteten på de mest belastade avgångarna och beslutar om åtgärdsplaner vid återkommande trängsel.

11. Vi använder anonymiserade resedata för att förstärka avgångar där efterfrågan är dokumenterad.

12. Vi behåller ett begripligt biljettsystem med tydliga priser före köp och utan krav på smarttelefon.

13. Vi erbjuder ett fungerande biljettalternativ för den som inte kan eller vill använda en app.

14. Vi gör biljettkontroller rättssäkra, respektfulla och möjliga att överklaga med tydliga beviskrav.

15. Vi offentliggör den fullständiga kostnaden och intäktseffekten av större biljettförändringar före beslut.

16. Vi prövar rabatter mot tydliga mål: fler resor, bättre tillgång till arbete och studier eller större social träffsäkerhet.

17. Vi inför inget generellt löfte om avgiftsfri kollektivtrafik utan finansiering och kapacitetsanalys.

18. Vi skyddar grundläggande kollektivtrafik på landsbygden genom miniminivåer för arbets-, studie- och vårdresor.

19. Vi utvecklar anropsstyrd trafik där fasta linjer ger liten nytta men behovet av resor är verkligt.

20. Vi samordnar närtrafik, serviceresor och ordinarie kollektivtrafik så att fordon inte kör parallellt i onödan.

21. Vi kräver samma tydliga kvalitetsuppföljning av serviceresor som av buss- och tågtrafik.

22. Vi minskar sena sjukresor och färdtjänstresor som Skånetrafiken hanterar på kommunalt uppdrag genom avtalsviten och bättre trafikledning.

23. Vi utbildar förare och beställningscentraler i bemötandet av personer med funktionsnedsättningar.

24. Vi inventerar tillgängligheten vid hållplatser och bytespunkter och publicerar en prioriterad åtgärdslista.

25. Vi visar i realtid om hissar, rulltrappor och andra viktiga tillgänglighetsfunktioner är ur drift.

26. Vi kräver trygghetsanalyser vid större bytespunkter som omfattar belysning, sikt, bemanning och säkra gångvägar.

27. Vi redovisar trygghetsmått så att kvinnors, ungas och personer med funktionsnedsättningars erfarenheter blir synliga.

28. Vi stärker samverkan mellan trafikledningen, kommunerna och polisen på dokumenterat utsatta linjer.

29. Vi utbildar trafikpersonalen i konflikthantering och erbjuder snabbt stöd efter hot och våld.

30. Vi kräver fossilfri eller utsläppssnål drift i nya avtal när livscykelkostnaden är ekonomiskt försvarbar.

31. Vi redovisar energianvändning och utsläpp per personkilometer, inte bara fordonsflottans drivmedel.

32. Vi planerar laddinfrastruktur, elnät och depåkapacitet innan nya elfordon beställs.

33. Vi återanvänder och standardiserar komponenter när det minskar kostnader och stillestånd.

34. Vi driver på staten för en robustare skånsk järnväg genom en offentlig lista över prioriterade flaskhalsar.

35. Vi redovisar varje regional medfinansiering av statlig infrastruktur med kostnader, nyttor, risker och alternativ.

EKONOMI, SJUKHUS, DIGITALISERING OCH REGIONAL UTVECKLING – LÖFTE 126–160

1. Vi inför ett offentligt månadsbokslut med prognos, avvikelse, planerade åtgärder och ansvarig nämnd.

2. Vi stoppar nya permanenta utgifter som finansieras med tillfälliga statsbidrag utan en avvecklings- eller finansieringsplan.

3. Vi förbjuder dubbelräkning av besparingar mellan nämnder, budgetår och centrala effektiviseringskrav.

4. Vi låser ekonomiska baslinjer och kvalitetsmått innan en effektivisering får redovisas som uppnådd.

5. Vi kräver en oberoende efterkalkyl för samtliga investeringar över 500 miljoner kronor.

6. Vi publicerar den totala ägandekostnaden, inte bara inköpspriset, för större bygg-, IT- och fordonsbeslut.

7. Vi delar upp stora projekt i beslutspunkter där regionfullmäktige kan fortsätta, förändra eller avbryta projektet.

8. Vi redovisar ekonomiska reserver, indexförändringar, ändrad omfattning och prognosavvikelser separat i byggprojekten.

9. Vi fattar inget byggstartsbeslut för det nya sjukhuset i Helsingborg utan en kvalitetssäkrad total kostnadsram.

10. Vi säkrar finansierat underhåll och patientsäker drift på det nuvarande Helsingborgs lasarett fram till en verklig flytt.

11. Vi kopplar utvecklingen i Östra Ramlösa till en finansierad trafikplan tillsammans med berörda kommuner och staten.

12. Vi tar fram en plan för hur det befintliga sjukhusområdet i Helsingborg ska användas eller avvecklas.

13. Vi redovisar Malmöprojektets ursprungliga ram, ändrad omfattning, index och slutprognos på samma offentliga sida.

14. Vi delar upp Lunds utveckling vid Smörlyckan i etapper och fattar ett nytt finansieringsbeslut före varje huvudfas.

15. Vi skyddar vårdens driftbudget från att användas som en dold reserv för byggprojektens kostnadsökningar.

16. Vi skapar Universitetssjukvård Skåne som ett kvalitetsnätverk tillsammans med Lunds universitet.

17. Vi ger verksamheter status som akademiska noder endast efter öppna kriterier för forskning, utbildning och patientnytta.

18. Vi publicerar uppgifter om kliniska studier, utbildningsplatser och forskningsresultat för varje akademisk nod.

19. Vi använder inte namnet Skånes universitet på regionens sjukhus eftersom Region Skåne inte driver ett universitet.

20. Vi ger Kristianstad, Helsingborg och andra sjukhus möjlighet att kvalificera verksamheter som universitetssjukvårdsenheter.

21. Vi inför en samlad femtonårig lokal- och kapacitetsplan för samtliga skånska sjukhus.

22. Vi prioriterar medicinsk nytta, robusthet och bemanning före arkitektonisk prestige.

23. Vi offentliggör konsultavtal över ett fastställt belopp med syfte, kostnad, löptid och ansvarig beställare, med undantag för uppgifter som omfattas av lagstadgad sekretess.

24. Vi minskar antalet direktupphandlingar som saknar dokumentation och återrapporterar avtalsföljsamheten för varje nämnd.

25. Vi använder gemensamma artikelregister och prisjämförelser för att upptäcka när samma vara köps in till olika priser.

26. Vi kräver nyttokalkyl, cybersäkerhetsanalys och en plan för informationsöverföring före större IT-beslut.

27. Vi tillåter inte att AI-system fattar självständiga medicinska beslut. Legitimerad personal ska bära det kliniska ansvaret.

28. Vi inför ett offentligt register över regionala AI-system med ändamål, datakällor, leverantör, riskklass och ansvarig verksamhet.

29. Vi testar AI för administration, schemastöd och bildanalys i avgränsade pilotprojekt med jämförelsegrupper.

30. Vi stoppar digitala pilotprojekt som inte visar tillräcklig nytta, säkerhet eller rimlig kostnad inom den beslutade prövotiden.

31. Vi stärker cybersäkerheten genom nätverkssegmentering, reservrutiner, övningar och tidsatta åtgärder efter granskningar.

32. Vi ger regionala företagsstöd mätbara mål för arbetstillfällen, produktivitet eller omställning och återkräver pengar vid villkorsbrott.

33. Vi riktar regionens kompetens- och infrastrukturarbete mot hela Skånes arbetsmarknad och inte bara de största städerna.

34. Vi följer regionala kulturstöd med öppna kriterier, geografisk spridning och redovisad publiknytta utan politisk styrning av kulturens innehåll.

35. Vi publicerar varje år en oberoende löftesrevision där varje löfte redovisas som genomfört, delvis genomfört, avslaget eller inte påbörjat, med länkar till fattade beslut.

SÅ KAN ETT MIKROPARTI FÅ VERKLIGT GENOMSLAG

Ett eller två mandat kan inte ensamt besluta om Region Skånes budget. Politiskt genomslag kräver en majoritet.

Stjärnpartiet Sverige går därför in i varje budgetförhandling med tio prioriterade krav. Varje krav ska innehålla kostnad, finansiering, ansvarig nämnd och mätbara uppföljningskrav.

Vi ska lägga egna budgetyrkanden, konkreta ändringsförslag och söka politiska majoriteter i varje sakfråga. Vi ska offentligt redovisa vad vår röst har lett till.

Mellan budgetbesluten ska vi använda motioner, initiativärenden, interpellationer, revisionsrapporter, öppna data och det praktiska nämndarbetet.

Varje kvartal ska Stjärnpartiet Sverige publicera tio regionala nyckelmått:

• Tillgängligheten till specialistbesök.

• Tillgängligheten till operation och behandling.

• Väntetiden till psykiatrisk behandling.

• Antalet inställda operationer.

• Vårdrelaterade infektioner.

• Personalomsättningen.

• Sjukfrånvaron.

• Regionens budgetavvikelse.

• Tågtrafikens punktlighet.

• Serviceresornas punktlighet.

Vi vill också inrätta ett rådgivande vårdgolvsråd med representanter för olika yrkesgrupper och sjukhus.

Rådet ska inte ersätta de fackliga organisationerna, det medicinska ledningsansvaret eller demokratiskt fattade beslut. Uppgiften är att kontrollera om de politiska förslagen fungerar i vårdens vardag och varna när en påstådd effektivisering i själva verket flyttar mer arbete till personalen.

GENOMFÖRANDE 2027–2030

De första 100 dagarna

Vi låser ekonomiska baslinjer, granskar köstatistiken och lönestrukturen, publicerar den första regionala resultattavlan, startar upphandlingsanalysen och förbereder personalkontraktets första etapp.

År ett

Vi verifierar 800 miljoner kronor i ny årlig effekt.

Högst 600 miljoner kronor används till den första löneetappen och 200 miljoner kronor till diagnostik, vårdlotsning och effektivare operationsflöden.

År två

Vi når 1,8 miljarder kronor i verifierad årlig effekt.

Högst 1,2 miljarder kronor används till löner, 500 miljoner kronor till vårdkapacitet och 100 miljoner kronor till en ekonomisk reserv.

År tre

Vi når 2,8 miljarder kronor i verifierad årlig effekt.

Högst två miljarder kronor används till löner, 650 miljoner kronor till vårdkapacitet och 150 miljoner kronor till kollektivtrafiken.

År fyra

Vi når 3,4 miljarder kronor i verifierad årlig effekt.

Högst 2,4 miljarder kronor används till löner, 650 miljoner kronor till vårdkapacitet, 200 miljoner kronor till kollektivtrafiken och 150 miljoner kronor till en ekonomisk reserv.

Om det verifierade utfallet blir lägre pausas nästa reformsteg.

Varje steg ska genomföras samtidigt som resultatkraven, återställningen av tidigare underskott och nödvändiga investeringar klaras.

Återkommande löneutgifter ska aldrig finansieras genom fastighetsförsäljningar, tillfälliga statsbidrag eller uppskjutet underhåll.

VÅRT BESKED TILL VÄLJARE, PATIENTER OCH VÅRDPERSONAL

Patienten ska bedömas efter sina medicinska behov och inte försvinna i en vårdkö som ingen tar ansvar för.

Vårdpersonalen ska få bättre löner, stabilare scheman, bättre arbetsmiljö och tydligare karriärvägar. Ständig övertid är inte en effektivisering.

Skattebetalarna ska varken möta en panikhöjning med fem kronor eller en skattesänkning som finansieras med lån och tillfälliga pengar.

En röst på Stjärnpartiet Sverige är inte ett löfte om att ett mikroparti ensamt kan bestämma över Region Skåne. Det är ett mandat att göra skillnaden mellan politiska slogans och genomförbara beslut.

Varje budgetkrona ska klara tre frågor:

Blir patientens vård bättre och säkrare?

Blir vårdpersonalens arbetsdag mer hållbar?

Håller finansieringen även under nästa budgetår?

KÄLLOR OCH METOD

Uppgifterna om Region Skånes nuläge bygger huvudsakligen på Region Skånes budgetar, årsredovisningar, revisionsrapporter och sjukhusprojekt samt svensk lagstiftning och nationella myndighetskällor.

Moderaternas uppgifter om vårdköerna behandlas som partipolitiska uppgifter och inte som en oberoende vetenskaplig studie.

Lönetrappan, besparingsplanen och genomförandetiden är Stjärnpartiet Sveriges politiska förslag och kalkyler. De är inte uppgifter om pengar som redan har beslutats eller sparats.

Huvudkällor:

Region Skånes verksamhetsplan och budget 2026: https://www.skane.se/om-region-skane/detta-gor-region-skane/publikationer/budget-2026/

Region Skånes årsredovisning 2025: https://www.skane.se/om-region-skane/detta-gor-region-skane/publikationer/arsredovisning-2025/

Region Skånes årsredovisning 2018: https://www.skane.se/siteassets/organisation_politik/publikationer_dokument/ar18.pdf

Region Skånes årsredovisning 2022: https://www.skane.se/siteassets/organisation_politik/publikationer_dokument/arsredovisning-2022.pdf

Region Skånes revisionsredogörelse för 2025: https://www.skane.se/siteassets/organisation_politik/revision/granskningsrapporter/rapport-region-skane-t.pdf

Region Skånes granskning av ekonomiska förutsättningar, styrning och uppföljning: https://www.skane.se/siteassets/organisation_politik/revision/granskningsrapporter/2026-01-22-region-skane_fordjupningsgranskning-av-ekonomiska-forutsattningar--styrning-och-uppfoljning_slutrapport_t.pdf

Region Skånes granskning av direktupphandlingar: https://www.skane.se/siteassets/organisation_politik/revision/granskningsrapporter/ra-granskning-av-direktupphandlingar---slutlig---t.pdf

Region Skånes information om det nya sjukhusområdet i Helsingborg: https://www.skane.se/om-region-skane/fastigheter/byggprojekt/nya-sjukhusomradet-helsingborg/

Region Skånes information om det nya sjukhusområdet i Malmö: https://www.skane.se/om-region-skane/fastigheter/byggprojekt/nya-sjukhusomradet-malmo/

Hälso- och sjukvårdslagen: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso-och-sjukvardslag-201730_sfs-2017-30/

Patientlagen: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821/

Vårdgarantin: https://www.1177.se/sa-fungerar-varden/lagar-och-bestammelser/vardgaranti/

Arbetsmiljöverkets information om arbetstid och ohälsa: https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo/motverka-att-arbetstidens-forlaggning-leder-till-ohalsa/

Socialstyrelsens utvärdering av universitetssjukvården: https://www.socialstyrelsen.se/publikationer/utvardering-av-universitetssjukvard--strukturer-och-processer-2018-3-23/

Moderaterna i Skånes uppgift om vårdköerna: https://moderaterna.se/skane/snart-25-000-farre-i-vardkon-vi-fortsatter-for-varje-skaning/

Alla ekonomiska belopp är avrundade. Statiska skatteberäkningar visar ekonomiska storleksordningar och är inte fullständiga skatteprognoser. Slutliga lönebeslut kräver kollektivavtalsenliga förhandlingar och aktuella anonymiserade